Backstugans Vänner
med målsättning att värna bygdens kulturvård och historia
Startsida
Program 2018
Protokoll
Arkiv
Historik
Kontakta oss
Efterlysningar

Stadgar rev. 2018

Styrelsen 2018

Vägbeskrivning


Kullabiblioteket


Broschyr om Kulla

Verksamhets-
berättelse


Jag började i Rommele småskola i januari 1915


Jag började i Rommele småskola i januari 1915. På den tiden var det examen före Jul. Vi var bara två flickor och en fem, sex pojkar. Lärarinnan var en äldre fröken som hette Olivia Andersson. Vi gick varannan dag i skolan då.

När vi hade gått 5 terminer blev det ändrat så vi skulle ha examen på sommaren så vi fick flytta upp i folkskolan då. Där hade vi en lärare som hette Lars Petter Vettergren. Vi gick fortfarande varannan dag. Han hade alla barnen så han hade två klasser varje dag, han var lite strängare, vi fick sitta som tända ljus i bänken och inte röra oss. De flesta var ju barn från lantbrukarhem.

Så hade kriget brutit ut när jag började skolan så det var ont om mat för både folk o fä, och så hade det varit missväxt också.

Jag hade skolkamrater ifrån Kalltorp. När jag gick i andra klass i folkskolan så kom nya statare till Kalltorp. Det var två flickor, Agda o Ellen, de äldsta av en stor syskonskara. Agda var klass- kamrat med mig. Det var inte så lätt på den tiden. Det var ju stat på Kalltorp och inte så mycket mer. Det var en examen och då skulle man ju ha en ny klänning och nya skor eller kängor. Men Agda och Ellen hade inte så ställt så att de kunde få det, så de var barfota på examen. Den examen glömmer jag aldrig. Agda fick gå upp till herrgården när hon kom från skolan och hjälpa till i köket och Ellen fick gå och hjälpa till i mejeriet. Ellen fick påssjuka. Hon gick ut och arbeta för tidigt så det blev följdsjukdomar, så hon dog.

Det var ju inga bekvämligheter på den tiden. Det fanns en stor kamin i skolsalen som läraren fick elda i med ved. Vatten fick vi skolbarn bära ifrån en pump långt ner på Skattegårds gärde. Vi hade en butelj mjölk och ett par smörgåsar med oss som vi fick sitta på en bänk längst ner i skolsalen och äta. De hände ibland att pojkar ifrån Kalltorp kom när vi hade ätit och frågade om vi hade något över av våra smörgåsar. De ville ha det som fanns kvar och hade vi något så fick pojkarna ta det. Så gick vi ut våra 4 år i folkskolan någon fortsättningsskola fanns inte då.

Rottingen fanns men den kom inte ofta till användning för vi var ju snälla. De var krigstider och särskilt för statarna. När det blev så att det blev tal om att organisera sig och bilda fackförening då blev patron Mark arg. Han stod ibland och pratade med min far för på den tiden gränsade Kalltorp till våra marker och patron talade om de här med att bilda fackförening. Han kunde ju aldrig tro att de kunde hitta på sådana dumheter för han tyckte statarna hade det bra som det var, men det blev ju så i alla fall.

Så kom en sjukdom som de kallade för spanska sjukan, en virussjukdom som de trodde de drabbades av för att de fick för lite näringsrik mat. Många unga människor dog.

Skrivet av Astrid Carlsson


Vill du bli medlem
100:-/år


Backstugan på FaceBook

En film om Backstugan på YOU TUBE

Trollhättans
Stad


Karta

Västergötlands
Hembygds-
förbund


Riksarkivet
Släktforskning


Åkes foto

Reportage till
Mitt i Veckan 2


Intervju med Lena
21 maj 2008


Direktsänt
musikprogram


Intervju med Lena
24 maj 2011