Backstugans Vänner
med målsättning att värna bygdens kulturvård och historia
Startsida
Program 2018
Protokoll
Arkiv
Historik
Kontakta oss
Efterlysningar

Stadgar rev. 2018

Styrelsen 2018

Vägbeskrivning


Kullabiblioteket


Broschyr om Kulla

Verksamhets-
berättelse


Upphärads byggnadsinventering 1975
Byggnadsinventeringen för Upphärads socken genomfördes 1975 av Älvsborgs läns museiförening och omfattar samtliga fastigheter med undantag av fritidshusbebyggelse yngre än 1960. Tanken är att den i sin helhet skall läggas ut på hemsidan tillsammans med de olika gårdarnas historia. Materialet omfattar flera hundra gårdar.

Gårdarnas historia är hämtat från Ernst Hollmans bok Flundre härad del II som utkom 1939.

Ansvarig för projektet är Lena Calmestrand.

Upphärad

Upphärad nämns i text första gången 1486 och har sedan reformationstiden varit annex till Rommele. 1871 överflyttades från Rommele socken den s.k. Häggåna rote, omfattande Delehed, Häggåna, Häggsjöryr, Karstorp och Kronoberg.

Albogården eller Källehult

Albogården eller Källehult ½ mantal, första gången i jordboken 1573, ursprungligen kronotorp, tidigt upptaget såsom hemman. Namnet Albogården är givet efter Oluf Albo dvs. från Ale härad, vilken upptages i jordeboken 1573-87. Namnet Källehult innehåller i första ledet säkerligen ordet källa.

1579 Olof i Albo har knekt vid Anders Åkessons fana, fri för gärder, allenast ett dagsverke.
1580 skattade Olof ½ skeppa korn.
1619 den 11 oktober blev Sven i Källehult sakfälld efter Kunglig Maj:ts mandat för det han haver skjutit ett rådjur, tre oxar.
1651 års räntelängd: Skatte halva hemman, Sven i Källehult, Lars Kruses regemente.
1687 ½ gammalt kavallerihemman.
1691 den 3 juli. Erik Jonsson i Albogården hade 26 juni brutit sig in i Upphärads kyrka och stulit 14 mark silvermynt. Han kröp genom fönstret på gaveln och sprängde sedan dörren till sakristian där han bröt sönder två kistor. I en granngård hade han stulit en yxa och därmed brutit upp låsen. Då han smög sig tillbaka hade han tappat en del pengar som återfanns ute på marken. Då han för flera år sedan avmönstrade som soldat stal han av sin kapten Drusenfelt 10 daler och for till Gamla Lödöse och beslöt att göra inbrott i kyrkan där. Slog på natten på kyrkdörren för att bryta sig in men en soldat som bodde intill hörde det varför han blev skrämd. Hade tidigare vid stöld i Göteborg dömts till döden med lupit gatlopp. Dömdes nu från livet.
1815 den 11 januari svarade Sven Andersson för Albogården.
1847 i september sålde änkan Alice Olofsdotter till sin son Olof Andersson ¼ mantal Albogården eller Källehult.
1859 den 16 januari nämns hemmansägaren Olof Andersson i Albogården, 40 år.
1938 är Albogården delad i två brukningsdelar: Del 1 ägs nu av bröderna Oskar och Fritz Johansson, tidigare av Johan Olsson och Olof Andersson. Del 2 ägs nu av Edvard Torstenssons sterbhus, tidigare Lorentz Andersson och Johan Jonsson.

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning /revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg
TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast















Artorp

Sedan 1550 upptages tre gårdar, som sent fått särskilda namn, Kullegården 1 mtl, Andersgården 1 mtl, Nordgården eller Torstengården ½ mtl. Förleden antingen fornsvenskt mansnamn Ari eller Arne.

1486 den 9 jan. försäljer fru Ingegerd Jensdotter, änka efter Laurens Snagenborg, till Nils Klausson Sparre bl.a. Artorp, skyller 2 pund.

1538 den 26 augusti vid ting i Sörby satt ock Gunnar Skreddare i Aretorp nämndeman.

1564 Gunnar helt skatte sår 6 tunnor, äng 40 lass, Anders helt frälse.

1565 skaffade Gunnar 4 fat och Anders 1 skeppa korn.

1578 var Anders ½ öde.

1584 skattade Anders Karlsson 1 skeppa, Per skräddare 3, Sven frälse 3 skeppor.

1586 var Per skräddare rättare för vägfarande.

1587 skattade Per endast ½ skeppa, enär han legat krympling sängledes 4 år.

1606 ägdes Anders frälse av Karl Gyllenstierna.

1629 den 21 april lämnades bevis att Artorp frälsehemman, som i jordboken står för helt, för ringa ägor är förmedlat ½, då som han icke mer gör till sin husbonde välborne fru Anna till Linnared, som godset äger.

1633 års boskapslängd, Gunnar säde 6 tunnor, ungt sto 1, kor 2, kvigor 2, gammalt får 3, ungt får 1.

1634 den 8 april satt Oluf i Artorp nämndeman.

1651 års räntelängd; Skatte hela, Oluf i Artopr, Lars Kruses regementshäst, Gunnar i Artorp, dito. Frälse hela, Pelle i Artorp, Adolph Wrangels strögods, gör för halvt.

1658 den 3 juli hade Erik Olsson på Högen i Väne härad köpt en häst av Asmund i Artorp för 4 daler. Strax därpå är hästen av skabb vorden död. Inför rätten förliktes de i så måtto, att de å ömse sidor bära skadan, varjämte Asmund lovade att till Erik återlämna 2 daler.

1663 den 10 juli och den 3 december satt Sven Rättare i Artorp nämndeman.

1681 den 18 januari blev Artorp uppdraget Kungl. Maj:t och kronan uti byte av kornetten välborne Carl Adolf Vrangel, 1687 indelt till häradsskrivaren Sven Mauritzson.

1682 den 12 juni satt Anders Häljesson i Artorp nämndeman.

1687 den 7 november beviljades 2 stycken torra ekar till Artorps bro från Upphärads sockenskog.

1698 den 4 september köpte kyrkoherde Johannes Forsselius av Sissela Svensdotter Kullagården Artorp, en hel fjärding skatterätt, för 100 riksdaler courant.

1701 den 31 januari sökte Johannes Forsselius änka, Britta Andersdotter, fasta på Kullegården.

1711 den 22 juni framlades kaplanen Nils Forsman såsom förmyndare för salig kyrkoherde J. Forsselius barn, en räkning för rätten, enligt vilken änkans halva del i Artorp värderades till 150 daler.

1715 den 19 december rannsakades om några försett sig med lönskalägen, då bl.a. Anders Nilsson i Artorp pliktades 2 daler silvermynt.

1727 den 7 augusti var Ingor Torstensson i Artorp sexman och Hans Bengtsson i Artorp nämndeman.

1727 den 4 oktober var Hans i Artorp nämndeman.

1730 den 17 oktober tilldrog sig den ynkeliga händelsen i Artorp, att en bonde vid namn Rafael Persson om morgonen bittida rätt vid kyrkotiden, då andra gingo till kyrkan, gick bort i sin kölna och med en kniv gjorde våld på sitt liv. Först skar han sig tvärs över det ena låret ganska djupt, och när han förmärkte, att det intet var dödeligt, vände han kniven åt strupen. Blev dock icke strax död utan levde två dagar därefter, under vilken tid han flitigt besöktes av predikoämbetet och fick de påminnelser, som honom funnes nyttiga. Tog ock efter åstundan Herrans saliga nattvard.

1731 den 20 juni efter lång process, efter kongl. resolution genom kronobetjäningens handräckning, Per Larsson i Artorp vigd vid Börta Mikaelsdotter.

1731 den 1 augusti angavs kyrkovärden Ingor i Artorp för otidigt sängalag och brudeskrud, som hans hustru vid vigseln påhaft, varföre han strax betalte 4 dalerr.

1731 förärade kyrkovärden Ingor Torstensson i Artorp och hans hustru i Nyckleby en siffertavla med 50 st. mässingssiffror till Upphärads kyrka.

1734 den 6 juni besiktigade nämndeman Hans Bengtsson i Artorp det gamla och bofälliga arresterummet vid tingsplatsen i Lilla Edet och utdömde det, ”som ej kan repareras”.

1739 den 5 augusti vart undersökt, om några otidiga sängalag gåvos. Då blev Bengt i Kullegården i Artorp angiven och som Bengt, närvarande, påstod sig vara alldeles oskyldig, enär hans hustru kommit för bittida, anhöllo socknemännen, att icke andra måtte därav taga anledning till att befria sig med nekande från kyrkoplikten, det han måtte tingsföras och edeligen befria sig därifrån, varom kyrkovärdarna hava att draga försorg.

1740 den 22 juni är Ingor Torstensson fortfarande kyrkovärd.

1741 den 1 juni hade Jon Olsson i Artorp utan skall fångat 4 st. rävungar, varför han skulle erhålla ersättning, om han hänvände sig till landshövdingen.

1749 den 19 februari, beviljades 20 ekar, som tarvades för Artorps bro på kyrko- och allmänna farvägen till Bjärke.

1762 den 17 november avlivades i Väne härad en barnamöderska vid namn Catharina Eriksdotter som var hemma i Artorp. Orsaken att hon i Väne härad skulle undergå dödsstraffet var att han varit något uppe i landet att köpa säd och på återresan vid Börslöf eller något på denna sidan födde sitt barn och skar det med en kniv i halsen och kastade det inom en gärdesgård som var vid vägen.

1780 den 8 maj pliktade Torsten Jonsson i Artorp för fylleri, oljud och förargelse samt svordom under gudstjänsten 6 daler 32 skilling.

1790 bland i jordeboken ännu icke uppförde kvarnar nämnes: Artorp Andersgård, husbehovskvarn, en obetydlig skvalta uti ringa vattudrag, tillåten av kommittén ej tillåter, får den dock, såsom av ålder bygd och brukad, bibehållas.

1810 den 23 oktober avled nämndemannen och kyrkovärden Hans Olofsson i Artorp Kullegård av håll och styng, 39 år.

1827 satt Olof Eriksson i Artorp nämndeman.

1829 den 23 augusti valdes i kyrkorådet Olof Hansson i Artorp.

1938 äges ena hälften av Kullegård av E. A. Nyqvist och de närmaste föregående ägarna voro: A. J. Gustafsson, Claes Ahlström och Karl Andersson. Andra häften av Kullegård äges nu av Algot Hermansson och hans företrädare var Herman Johansson. Ena hälften av Andersgård äges nu av Karl Andersson och närmast föregående ägare voro: Oskar Andersson och Anders Olsson. Andra häften av Andersgård äges nu av Fritz Olsson. Nordgården äges nu av Herman Johansson och de föregående ägarna voro: Alfred Hansson och Hans Andersson. Artorps Stom äges nu av Viktor Karlsson.

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning /revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg
TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast






















Vill du bli medlem
100:-/år


Backstugan på FaceBook

En film om Backstugan på YOU TUBE

Trollhättans
Stad


Karta

Västergötlands
Hembygds-
förbund


Riksarkivet
Släktforskning


Åkes foto

Reportage till
Mitt i Veckan 2


Intervju med Lena
21 maj 2008


Direktsänt
musikprogram


Intervju med Lena
24 maj 2011