Backstugans Vänner
med målsättning att värna bygdens kulturvård och historia
Startsida
Program 2019
Protokoll
Arkiv
Historik
Kontakta oss
Efterlysningar

Stadgar rev. 2018

Styrelsen 2019

Vägbeskrivning


Kullabiblioteket


Broschyr om Kulla

Verksamhets-
berättelse


Upphärads byggnadsinventering 1975
Byggnadsinventeringen för Upphärads socken genomfördes av Älvsborgs läns museiförening 1975 men den föreningen finns inte längre. Hela inventeringen finns tillgänglig i sin helhet via Västarvets hemsida: https://www.vastarvet.se/tjanster_och_projekt/kulturmiljo/landskapsinventeringar/kommunsidor/trollhattans-kommun/

Gårdarnas historia är hämtat ur Ernst Hollmans bok Flundre härad del II som utkom 1939.

Upphärad

Upphärad nämns i text första gången 1486 och har sedan reformationstiden varit annex till Rommele. 1871 överflyttades från Rommele socken den s.k. Häggåna rote, omfattande Delehed, Häggåna, Häggsjöryr, Karstorp och Kronoberg.

Albogården eller Källehult

Albogården eller Källehult ½ mantal, första gången i jordboken 1573, ursprungligen kronotorp, tidigt upptaget såsom hemman. Namnet Albogården är givet efter Oluf Albo dvs. från Ale härad, vilken upptages i jordeboken 1573-87. Namnet Källehult innehåller i första ledet säkerligen ordet källa.

1579 Olof i Albo har knekt vid Anders Åkessons fana, fri för gärder, allenast ett dagsverke.

1580 skattade Olof ½ skeppa korn.

1619 den 11 oktober blev Sven i Källehult sakfälld efter Kunglig Maj:ts mandat för det han haver skjutit ett rådjur, tre oxar.

1651 års räntelängd: Skatte halva hemman, Sven i Källehult, Lars Kruses regemente.

1687 ½ gammalt kavallerihemman.

1691 den 3 juli. Erik Jonsson i Albogården hade 26 juni brutit sig in i Upphärads kyrka och stulit 14 mark silvermynt. Han kröp genom fönstret på gaveln och sprängde sedan dörren till sakristian där han bröt sönder två kistor. I en granngård hade han stulit en yxa och därmed brutit upp låsen. Då han smög sig tillbaka hade han tappat en del pengar som återfanns ute på marken. Då han för flera år sedan avmönstrade som soldat stal han av sin kapten Drusenfelt 10 daler och for till Gamla Lödöse och beslöt att göra inbrott i kyrkan där. Slog på natten på kyrkdörren för att bryta sig in men en soldat som bodde intill hörde det varför han blev skrämd. Hade tidigare vid stöld i Göteborg dömts till döden med lupit gatlopp. Dömdes nu från livet.

1815 den 11 januari svarade Sven Andersson för Albogården.

1847 i september sålde änkan Alice Olofsdotter till sin son Olof Andersson ¼ mantal Albogården eller Källehult.

1859 den 16 januari nämns hemmansägaren Olof Andersson i Albogården, 40 år.

1938 är Albogården delad i två brukningsdelar: Del 1 ägs nu av bröderna Oskar och Fritz Johansson, tidigare av Johan Olsson och Olof Andersson. Del 2 ägs nu av Edvard Torstenssons sterbhus, tidigare Lorentz Andersson och Johan Jonsson.

Karta: Albogården

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast















Artorp

Sedan 1550 upptages tre gårdar, som sent fått särskilda namn, Kullegården 1 mtl, Andersgården 1 mtl, Nordgården eller Torstengården ½ mtl. Förleden antingen fornsvenskt mansnamn Ari eller Arne.

1486 den 9 jan. försäljer fru Ingegerd Jensdotter, änka efter Laurens Snagenborg, till Nils Klausson Sparre bl.a. Artorp, skyller 2 pund.

1538 den 26 augusti vid ting i Sörby satt ock Gunnar Skreddare i Aretorp nämndeman.

1564 Gunnar helt skatte sår 6 tunnor, äng 40 lass, Anders helt frälse.

1565 skaffade Gunnar 4 fat och Anders 1 skeppa korn.

1578 var Anders ½ öde.

1584 skattade Anders Karlsson 1 skeppa, Per skräddare 3, Sven frälse 3 skeppor.

1586 var Per skräddare rättare för vägfarande.

1587 skattade Per endast ½ skeppa, enär han legat krympling sängledes 4 år.

1606 ägdes Anders frälse av Karl Gyllenstierna.

1629 den 21 april lämnades bevis att Artorp frälsehemman, som i jordboken står för helt, för ringa ägor är förmedlat ½, då som han icke mer gör till sin husbonde välborne fru Anna till Linnared, som godset äger.

1633 års boskapslängd, Gunnar säde 6 tunnor, ungt sto 1, kor 2, kvigor 2, gammalt får 3, ungt får 1.

1634 den 8 april satt Oluf i Artorp nämndeman.

1651 års räntelängd; Skatte hela, Oluf i Artopr, Lars Kruses regementshäst, Gunnar i Artorp, dito. Frälse hela, Pelle i Artorp, Adolph Wrangels strögods, gör för halvt.

1658 den 3 juli hade Erik Olsson på Högen i Väne härad köpt en häst av Asmund i Artorp för 4 daler. Strax därpå är hästen av skabb vorden död. Inför rätten förliktes de i så måtto, att de å ömse sidor bära skadan, varjämte Asmund lovade att till Erik återlämna 2 daler.

1663 den 10 juli och den 3 december satt Sven Rättare i Artorp nämndeman.

1681 den 18 januari blev Artorp uppdraget Kungl. Maj:t och kronan uti byte av kornetten välborne Carl Adolf Vrangel, 1687 indelt till häradsskrivaren Sven Mauritzson.

1682 den 12 juni satt Anders Häljesson i Artorp nämndeman.

1687 den 7 november beviljades 2 stycken torra ekar till Artorps bro från Upphärads sockenskog.

1698 den 4 september köpte kyrkoherde Johannes Forsselius av Sissela Svensdotter Kullagården Artorp, en hel fjärding skatterätt, för 100 riksdaler courant.

1701 den 31 januari sökte Johannes Forsselius änka, Britta Andersdotter, fasta på Kullegården.

1711 den 22 juni framlades kaplanen Nils Forsman såsom förmyndare för salig kyrkoherde J. Forsselius barn, en räkning för rätten, enligt vilken änkans halva del i Artorp värderades till 150 daler.

1715 den 19 december rannsakades om några försett sig med lönskalägen, då bl.a. Anders Nilsson i Artorp pliktades 2 daler silvermynt.

1727 den 7 augusti var Ingor Torstensson i Artorp sexman och Hans Bengtsson i Artorp nämndeman.

1727 den 4 oktober var Hans i Artorp nämndeman.

1730 den 17 oktober tilldrog sig den ynkeliga händelsen i Artorp, att en bonde vid namn Rafael Persson om morgonen bittida rätt vid kyrkotiden, då andra gingo till kyrkan, gick bort i sin kölna och med en kniv gjorde våld på sitt liv. Först skar han sig tvärs över det ena låret ganska djupt, och när han förmärkte, att det intet var dödeligt, vände han kniven åt strupen. Blev dock icke strax död utan levde två dagar därefter, under vilken tid han flitigt besöktes av predikoämbetet och fick de påminnelser, som honom funnes nyttiga. Tog ock efter åstundan Herrans saliga nattvard.

1731 den 20 juni efter lång process, efter kongl. resolution genom kronobetjäningens handräckning, Per Larsson i Artorp vigd vid Börta Mikaelsdotter.

1731 den 1 augusti angavs kyrkovärden Ingor i Artorp för otidigt sängalag och brudeskrud, som hans hustru vid vigseln påhaft, varföre han strax betalte 4 dalerr.

1731 förärade kyrkovärden Ingor Torstensson i Artorp och hans hustru i Nyckleby en siffertavla med 50 st. mässingssiffror till Upphärads kyrka.

1734 den 6 juni besiktigade nämndeman Hans Bengtsson i Artorp det gamla och bofälliga arresterummet vid tingsplatsen i Lilla Edet och utdömde det, ”som ej kan repareras”.

1739 den 5 augusti vart undersökt, om några otidiga sängalag gåvos. Då blev Bengt i Kullegården i Artorp angiven och som Bengt, närvarande, påstod sig vara alldeles oskyldig, enär hans hustru kommit för bittida, anhöllo socknemännen, att icke andra måtte därav taga anledning till att befria sig med nekande från kyrkoplikten, det han måtte tingsföras och edeligen befria sig därifrån, varom kyrkovärdarna hava att draga försorg.

1740 den 22 juni är Ingor Torstensson fortfarande kyrkovärd.

1741 den 1 juni hade Jon Olsson i Artorp utan skall fångat 4 st. rävungar, varför han skulle erhålla ersättning, om han hänvände sig till landshövdingen.

1749 den 19 februari, beviljades 20 ekar, som tarvades för Artorps bro på kyrko- och allmänna farvägen till Bjärke.

1762 den 17 november avlivades i Väne härad en barnamöderska vid namn Catharina Eriksdotter som var hemma i Artorp. Orsaken att hon i Väne härad skulle undergå dödsstraffet var att han varit något uppe i landet att köpa säd och på återresan vid Börslöf eller något på denna sidan födde sitt barn och skar det med en kniv i halsen och kastade det inom en gärdesgård som var vid vägen.

1780 den 8 maj pliktade Torsten Jonsson i Artorp för fylleri, oljud och förargelse samt svordom under gudstjänsten 6 daler 32 skilling.

1790 bland i jordeboken ännu icke uppförde kvarnar nämnes: Artorp Andersgård, husbehovskvarn, en obetydlig skvalta uti ringa vattudrag, tillåten av kommittén ej tillåter, får den dock, såsom av ålder bygd och brukad, bibehållas.

1810 den 23 oktober avled nämndemannen och kyrkovärden Hans Olofsson i Artorp Kullegård av håll och styng, 39 år.

1827 satt Olof Eriksson i Artorp nämndeman.

1829 den 23 augusti valdes i kyrkorådet Olof Hansson i Artorp.

1938 äges ena hälften av Kullegård av E. A. Nyqvist och de närmaste föregående ägarna voro: A. J. Gustafsson, Claes Ahlström och Karl Andersson. Andra häften av Kullegård äges nu av Algot Hermansson och hans företrädare var Herman Johansson. Ena hälften av Andersgård äges nu av Karl Andersson och närmast föregående ägare voro: Oskar Andersson och Anders Olsson. Andra häften av Andersgård äges nu av Fritz Olsson. Nordgården äges nu av Herman Johansson och de föregående ägarna voro: Alfred Hansson och Hans Andersson. Artorps Stom äges nu av Viktor Karlsson.

Karta: Artorp

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast























Bistockshålan

Första gången i jordboken 1604, ursprung kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mtl). Första ledet är ordet bistock, sista ledet hål. Gården ligger vid en mosse.

1627 den 30 juni vittnade Oluf i Bistockshålan i ett mål.

1651 års räntelängd: Kronohemman fjärding, C. J. Ekeblads regemente fritt. Enligt Lindblad skulle gården under 1600-talet varit i G. A. sedermera G. M. Lejonhufvuds ägo.

1687 ¼ hemman varit under infanteriet, nu indelt till beklädning.

1688 den 16 januari. Bland beklädningshemman nämnes: Bistockshålan 1/8 krono, är svagt och ringa, mager och vanbördig åker.

1739 den 5 augusti vart Jon i Bistockshålan angiven för otidigt sängalag, dock så att hans hustru kom in i månan och tvivelsmål vart, huruvida han kan med plikt beläggas. Dock måste sexmännen förehålla honom detta och höra hans egen utlåtelse härom.

1777 års pastoralier: Bistockshålan, Anders 1/3 ”lämnat en ung galt på rättigheten 1777”.

1829 äges 1/3 Bistockshålan av Johannes Andersson.

1938 äges gården av bröderna Birger och Arvid Cesar. Tidigare ägare voro: Edvin Olsson, K. J. Kjellberg, Karl Johansson och Johan Petersson.
Vadet äges nu (1939) av Karl Andersson och före honom av Oskar Martinsson.

Karta: Bistockshålan

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast







Bjurdammen

Första gången jordboken 1589, ursprungligt krononybygge (-torp), senare överfört till hemman (¼ mtl). Första ledet är det fornsvenska biur ”bäver”.

1584 Lars skattade ½ skeppa korn.

1590 Lars en nybyggare, skattade smör 1 skålpund.

1628 Bjurdammen ¼ ägdes av Bengt Persson.

1651 års räntelängd: Krono fjärdingshemman, Bjurdammen greve Gustav Adolf Lejonhufvud köpt till frälse.

1687 av översten greve Gustav Moritz Lejonhufvud.

1691 den 4 februari genom brev, daterat Reberga, anhöll på uppdrag av högvälborne fru Christina Lewenhaupt befallningsman Anders Ekman om laga utbud uppå 2:ne fjärdings frälsehemman Löfsjökärr och Bjurdammen här i häradet.

1700 ägdes Bjurdammen av Christina Lejonhufvud.

1704 den 20 maj lagbjödos för 3:dje gången av Christina Lewenhaupt 2:ne fjärdingshemman Bjurdammen och Lövsjökärr, pantsatta i Kungl. Maj:t ständers bank.

1725 ägdes av C. Ollonberg.

1740 den 11 mars var kapten Michael Modh i Göteborg ägare till Bjurdammen.

1742 den 14 mars nämnes Johan Häger(t) som ägare till Bjurdammen.

1750 ägdes Bjurdammen av baron Carl Ollonberg; 1775 ägdes av C. Ollonberg.

1790 den 16 mars överlät M. A. Davidsson på sin kära dotter Hanna Susanna Davidsson Bjurdammen ¼ frälse.

1938 ägdes gården av änkefru Selma Andersson. Tidigare av hennes man Karl Andersson och före honom av änkefru Anna-Britta Abrahamsson.

Karta: Bjurdammen

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast





















Björndalen

Omfattar tre senare tillkomna gårdar, Stora, Lilla Björndalen och Törestorp. Första leden är ordet björn, sista ledet är ursprungligen ett däll ”däld” eller ”fördjupning”. Redan tidigt har emellertid däll utbytts mot det besläktade dal. Stora Björndalen första gången jordeboken 1675, frälsehemman ½ mantal Lilla Björndalen första gången jordeboken 1584, ursprungligt frälsetorp, senare överfört till hemman (¼) mantal). Kallas i dagligt tal Torpet. Törestorp första gången jordeboken 1590, ursprungligt frälsetorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Kallas i dagligt tal Flötemaden, besläktat med flöte ”sank mark”.

1584 Ingor i Torpet Björndalen skattade 1 ½ skeppa och Jon ½.

1604 Ingor torpare, Anders Lennartssons bonde, är fri för kronans utskylder.

1606 Inger bonde under Anders Olsson i Oddestorp.

1620 den 30 september Nils Jonsson i Törestorp utfäster sexmannaed till nästa ting fulborda, att han icke haver utsatt den eld, som i förlidet år 1619 haver gjort skada på Foxerna skog.

1621 Inger ladugårdsbonde under välborne Lennart Torstenssons sätesgård Forstena.

1624 Inger ladugårdsbonde under Restad.

1628 tillhörde Björndalen frälse och Jöns Forstena.

1640 ägdes gården av fru Sisilla till Boda under sätesrätt.

1651 års räntelängd: Frälsehemman fjärding, Per i Björndalen, Beata de la Gardies gods, Lars i Björndalen, dito. Ebligt Lindblad skulle alla tre gårdarna under 1600-talet tillhört Chr. Stenbock.

1683 skänkte hustru Elisabeth i Björndalen ett kläde till kvinnoaltaret i Upphärad.

1687 ägdes ½ greve Anders Torstensson, likaså ¼, Torpet ½ av Gabriel Gyllengrips arvingar.

1688 den 5 september stadfäste kongl. Skogskommissionen, med stöd av kung Gustafs brev de dato 12 oktober 1622, Björndalsskogen vid dess utgamla hävd att gården samma skog oförkränkt för andras intrång allt framgent enskilt bör njuta.

1722 den 2 november sålde kyrkoherden magister Kreitlow ¼ frälse hemman Björndalen till Lars Björnberg för 680 daler silvermynt. Återgång av köpet begärdes av Ture Ollonberg och Carl Gustav Gyllengahm den 27 februari 1749.

1754 den 22 juli hölls ting i Stora Björndalen.

1761 den 4 juni satt Lars Andersson i Lilla Björndalen nämndeman.

1770 den 5 mars satt Lars alltjämt nämndeman.

1790 års förteckning över kvarnar som ännu ej uppförts i jordeboken nämner Lilla Björndalen eller Törestorp, husbehovskvarn.

1810 den 23 naj sålde Anders Olofsson och Karen Andersdotter på Torpet eller Lilla Björndalen sina andelar i Kjättetorpet.

1938 äges Stora Björndalen av Joel Beyers sterbhus. Tidigare ägare Oskar Andersson och Svante Johansson. En annan del av Björndalen äges nu av Artur Olsson, före honom av Edvin Olsson. Lilla Björndalen äges nu av Hans Magnusson, före honom av A. Edvinsson. Törestorp äges nu av Ivar Johansson, före honom av August Johansson.

Karta: Lilla Björndalen
Karta: Stora Björndalen
Karta: Törestorp

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast















Stora Boda

1550 upptages en gård vartill snart kommer en annan. Namnet är plural av bod. Stora Boda äldre jordebok frälsehemman. 1 mantal Lilla Boda första gången jordeboken 1589 ursprungligt frälsetorp senare överfört till hemman (¼ från och med jordeboken 1675 ½ mantal ½ oförmedlat).

1564 Håkan skattade ½ skeppa korn.

1573 efter danska kriget var Boda ½ öde.

1574 Håkan ägdes av herr Lindorm Torstensson.

1578 Håkan ägdes av Anders Olsson i Oddetorp.

1584 Erik i Boda frälse skattade 2 skeppor.

1604 ägdes Jöns liksom Lilla Boda av Anders Lennartsson till Forstena.

1606 ägdes Håkan och Lilla Boda av Anders Olsson i Oddetorp.

1622 den 26 september ägdes Boda av välborna fru Sitzilla till Haga.

1622 den 12 oktober utfärdade konung Gustaf Adolf ett öppet brev varigenom hans kammardräng Lindorm Torstensson till Forstena, som hos högstbemälte konung tillkännagivit huruledes allmogen uti Upphärads socken ville tillägna sig till allmänning sockneskogen Bodaskog benämnd, blivit försäkrad om evärdeligt ägande-besittning under frälse och frälsemanna tjänst av Bodaskogen med underliggande torp och torpställen.

1623 den 8 februari kom för rätten välborne Lindorm Torstenssons till Rystad tjänare och fogde Mats Andersson och presenterade K. M:ts vår allernådigste konungs och herres brev pergament skrivet, daterat Stockholm 12 oktober 1622, förmälandes att H. M. av gunst och nåd haver skrivit under och givit välborne Lindorm Boda skog med all dess åliggande torp och torpeställen oklandrat och ohindrat av Upphärads bor och alla andra vid straffs tillgörande. Därtill svarade Upphäradsborna enhälleligen att samma skog är deras sockneskog och haver varit utav ålder så att där haver de haft sitt skogshugge både till eldbrand, husebot och annat gårdarnas nödtorfter, såväl som vad de till kronans behov äro pliktiga att utgöra. Och av samma torpeställe byggdes två av salige Lindorm Torstensson och sedan är byggt av salige Anders Olsson till Oddetorp, emedan han var dess barns målsmän och försvar, sju torp, vilka socknemännen förmena äro byggda på sockneallmänningens skog. Men vad som Bodas enskilda skog tillkommer som är lagt och synt av lagmanssyn, anmoder eller hindrar ingen, utan allenast deras gamla sockneskog.

1624 lydde Boda frälse och Måns i Lilla Boda under Restad.

1628 lydde Anund i Boda och Harald i Lilla Boda under Forstena.

1633 den 8 augusti kom Olof Andersson i Boda för rätten anklagad för att ha belägrat och mökränkt Ingeborg Haraldsdotter i Boda. De äro ogifta och oskylde å alla sidor och han ville ej bygga äktenskap med henne, varföre han sakfälldes efter kapitel 3 i giftobalken till böter 40 mark.

1633 års boskapslängd, Anders i Boda utsäde 3 tunnor, ungt sto 2, stut 2, kor 6, kvigor 2, gammal get 3, ung get 3, gammalt får 3, ungt får 4, ungt svin 1.

1640 försvarade fru Sisilla Boda och Lilla Boda som sätesgård.

1640 den 13 maj nämnes Olof i Boda vid en mätningsförrättning i Snartorp.

1651 års räntelängd: Frälsehemman hela, Thol i Boda, Beata de la Gardies gods. Fjärdingshemman, Lilla Boda, Beata de la Gardies gods. Enligt Lindblad skulle såväl Stora som Lilla Boda på 1600-talet tillhört Chr. Stenbock.

1668 den 26 oktober hade Hindrik Dankwardt av Erik Carlsson Oxenstiernas barns förmyndare tillhandlat sig två gårdar: Kalltorp, frälsehemman 1 mantal och Stora Boda, frälsehemman 1 mantal för 1600 riksdaler specie, varpå fasta söktes den 23 juni 1671.

1669 den 1 december var Rasmus i Bråten stämd till rätten av Anders Olofsson i Boda om en försåld psalmbok. Han äger på nästa ting bevisa sitt laga förfall eller plikta för utebliven betalning.

1670 den 26 september framträdde för rätten inspektoren Erik Grönling, såsom på föregående ting och androg huruledes länsman Olof Nilsson hade utlåtit sig i tal om Harold Tolfsson i Stora Boda som skulle han beblandat sig med den olovliga visan, som i Ale härad diktad var, och för vilken Olof i Linneblacken var sakfälld. Alltså en nidvisa om länsman.

1687 ägdes Boda 1 hemman och Lilla Boda ½ av greve Anders Torstensson, riksråd.

1708 i november förrättades skogsdelning mellan Boda och Björndalen varvid landsgevaldigern, manhaftig och välbetrodde Joseph Davidsson var närvarande, enär kronohemmanet Stora Boda, som han bebor, var däri intresserat.

1711 den 3 februari begärde landshövding Axel Faltzbourg att Magnus Collin skulle värdera Stora Boda, vilken egendom landsgevaldigern Joseph Davidsson önskade köpa till skatte. Själv värderade Collin den till 180 daler silvermynt, nämnden uppskattade den till 200 daler silvermynt.

1719 kom köpet till stånd varigenom Joseph Davidsson av kronan köpte Stora Boda till skatte.

1725 den 13 augusti hade gevaldigern Joseph Davidsson och hans hustru Annika Ekberg familjebjudning.

1728 den 3 mars hade Josephs måg, hejdridaren Georg Tenggren, redan flyttat till Stora Boda.

1738 den 2 april lystes för borgaren Arvid Svensson Ahlgren och Catarina Josephsdotter i Stora Boda.

1741 den 12 januari avled gevaldigern Joseph Davidsson, 78 år gammal.

1742 den 14 mars lystes för Adam Lundgren på Karstorp och Christina Davidsson i Stora Boda.

1743 den 16 januari lystes för häradsskrivaren David Davidsson i Stora Boda och Maria Dorotea Tysk i Lilla Boda.

1745 den 3 februari lystes för komministern i Tunhem Sven Hyllander och madam Christina Davidsson i Stora Boda. Den 15 december lystes för munsterskrivaren Olof Darelius och Ingeborg Davidsson i Stora Boda.

1748 den 17 maj dop hos landsgevaldigern Malcolm Davidsson i Stora Boda och hans fru Anna Blandina Tysk.

1750 den 10 juli hölls ting i Stora Boda med anledning av ägodelningstvisten mellan Malcolm Davidsson och skattebönderna i Augmentsgården i Ingelsängen.

1765 den 7 mars tilltalade lantmästare Magnus Beckman och gevaldigern Malcolm Davidsson skrivare Göran Wingenblixt med begäran att återställa 2 st. byxsäcksur vilka han förliden höst på Stora Boda fått med sig till Alingsås för lagning. Wingenblixt hade lämnat dem till sin svåger Anders Ahlin som i sin tur tillställde urmakaren dem. Denne hade tagit sönder dem men lyckades ej sätta dem samman igen. Han lovade att sedermera sända dem med posten från Göteborg till Lilla Edet. Vi se sedan av protokollen att uren förkommit under postgången trots att Lilla Edets postväska var försedd med lås ”och var där ingen mera osäkerhet att förmoda än att posten anförtrodde den många tunnor guld”.

1768 den 21 augusti lystes för ingeniören Lorentz Johan Beckman och Anna Beata Davidsson på Stora Boda.

1780 den 5 november lystes för kvartermästaren vid Västgöta kavalleriregemente Carl Adam Gyllenhoff och dygdädla Hanna Susanna Davidsson på Stora Boda.

1783 den 30 november lystes för landsgevaldigern Josef Davidsson i Stora Boda och Maria Melchina Litzberg.

1785 den 17 januari avled fru Ulrika Björnberg vid Stora Boda av ålderdom 72 år.

1790 den 16 mars blev Malcolm Davidssons testamente lagfaret enligt vilket Stora Boda tillfaller sonen Josef Davidsson, mot att han till sin syster Anna Beata Beckman giver kontant 100 riksdaler specie som ersättning för vad Ödeby är sämre än Stora Boda.

1792 den 30 april avled gevaldigern Malcolm Davidsson på Stora Boda av ålderdomsbräcklighet 88 år.

1794 den 18 februari avled änkefru Anna Blandina Davidsson, född Tysk, på Stora Boda av ålderdom 83 år.

1796 års husförhörslängd angives landsgevaldigern Josef Davidsson vara 50 år, hans fru Maria Litzberg 46 år.

1798 den 17 december avled landsgevaldigern Josef Davidsson i Stora Boda av slag 51 år.

1799 den 30 oktober avled änkefru Anna Maria Litzberg, svärmodern, av ålderdom 70 år.

1801 den 8 oktober var redan kapten Olof Litzberg kommen till Stora Boda för att sköta gården.

1803 års husförhörslängd uppger jämte änkefru A. M. Davidsson, 54 år, även kapten O. Litzberg, 52 år och mamsell Eva Litzberg, 43 år såsom boende på Stora Boda.

1810 den 27 juni avled avskedade kapten Olof Litzberg i Stora Boda av nervfeber, 59 ½ år.

1810 års husförhörslängd uppgiver förutom fru Maria Melchina Davidsson såsom boende å Stora Boda 2 döttrar och en systerson Niklas 17 år.

1815 den 17 september lystes för fanjunkaren vid kongl. Västgöta regemente Olof Niklas Öhman från Vrånga och jungfru Beata Blandina Davidsson i Stora Boda.

1816 den 6 oktober dop hos fanjunkare Olof Niklas Öhman i Stora Boda och hans fru Beata Blandina Davidsson, 25 år.

1826 den 8 november avled änkefru Maria Melchina Davidsson i Stora Boda av avmattning, 77 år.

1829 den 23 augusti invaldes fanjunkare Niklas Öhman i det nybildade kyrkorådet i Upphärad. Tidigare 1822 den 10 november hade han valts till fattigföreståndare.

1838 den 20 augusti avled avskedade fanjunkaren underlöjtnant Olof Niklas Öhman i Stora Boda av nervfeber, 50 år.

1842 den 15 maj lystes för kammarskrivaren Christian Magnus Hafvenström i Vänersborg och jungfru Johanna Öhman i Stora Boda, han 24, hon 25 år.

1844 den 10 februari avled mamsell Maria Christina Davidsson i Stora Boda 55 år.

1844 den 24 november hade Christian Magnus Hafvenström flyttat till Stora Boda.

1847 sålde änkefru Beata Blandina Öhman, född Davidsson, Stora Boda till mågen Christian Magnus Hafvenström och hans fru Johanna (Jenny) Hafvenström, född Öhman.

1852 ägdes Stora Boda av Anders Persson i Grottorp och hans hustru Britta Olofsdotter.

1853 inköptes gården av Magnus Andersson och hans hustru Anna Larsdotter från Holm Gärdhems socken, Väne härad och alltsedan dess har gården varit i samma släkt.

1864 inköpte sonen Anders Johan Magnusson och hans hustru Christina Carlsdotter gården.

1901 inköptes gården av nuvarande ägaren Albert Gustavsson och hans hustru Lovisa Andersson, dotter till föregående ägare.

1938 äges gården av Albert Gustavsson.

Karta: Stora Boda

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast















Lilla Boda

1651 års räntelängd: Frälsehemman fjärding, Lilla Boda, Beata de la Gardies gods. Enligt Lindblad skulle godset på 1600-talet ha tillhört Chr. Stenbock.

1689 den 17 september tillhörde gården kvartermästaren Olle Jacobsson Tysk som från och med 1703 benämnes kornett.

1704 den 7 oktober stod kornetten P. Tysk inför rätten. Vid lantmäteriförrättning för att få gården Lilla Boda förmedlad från ½ till ¼ lät han i hemlighet bortföra en stor del av skördat hö och dem som varit honom behjälpliga därmed hotade han till livet om de vittnade emot honom.

1707 den 1 oktober vigdes kornetten Olof Jacobsson Tysk i Lilla Boda och fröken Anna Blandina von Schwartzhoff.

1710 års skogsdelning tillförsäkrade skattehemmanet Lilla Boda den skog väster från Trållekullen och näst sina hagar öster ut jäms med och intill Stora Björndalen, slutade därifrån i norr till Vässlekulle och i haget.

1713 den 6 januari dop hos löjtnant Olof Tysk i Lilla Boda och välborna Anna Blandina Schwartzhoff. Svärmor kaptenskan Schwartzhoff bar barnet.

1716 den 10 april stod ryttmästaren Per Gyllenhahl tilltalad för att en söndag ha överfallit Anna Blandina von Schwartzhoff i hennes hus. Ryttmästaren beklagade i insänd skrivelse att han på grund av uppbrottsorder måste utebli men önskade uttala sitt förakt för hennes oförskämda och ohemula beskyllningar.

1727 den 4 oktober antogs stoldelning för Upphärad varvid tilldelades Lilla Boda och Ödeby stol nr 1 såframt i tillkommande tider icke skulle bliva på dessa hemman flera åboer än nu. Om så skulle ske lämnas till Lilla Boda rum i den främsta inhysestolen som är nr 15.

1740 den 11 mars anhöll löjtnant Olof Tysk änkefru välborna Anna Blandina von Schwartzhoff om ett intyg från rätten då hon ämnar söka pension för sin mans långliga tjänst. Intygades att hon befann sig i mycket ringa och svaga villkor samt var mycket gäldbunden, skolades hon visserligen innehava ett kronorustningshemman Ödeby 1 mantal och ett skattehemman Lilla Boda ½ mantal vilka dock förmenas vara hennes fem barns tillhörighet emedan hennes man före giftermålet därav skall vara ägare. Hon var allmänt känd för ett stilla, vackert och hederligt uppförande.

1742 den 19 juni avled välborna fru Anna Blandina Schwartzhoff i Lilla Boda 60 år.

1743 den 16 januari lystes för David Davidsson, häradsskrivare och jungfru Maria Dorotea Tysk i Lilla Boda vilka bosatte sig på Lilla Boda.

1746 den 12 oktober dop hos häradsskrivare David Davidsson och fru Maria Dorotea Tysk på Lilla Boda.

1790 den 16 mars lagfors M. Davidssons testamente varvid Lilla Boda ½ frälse tillföll dottern Hanna Susanna Davidsson. Under de gamles livstid skola barnen försörja dem.

1790 års förteckning över kvarnar som ännu icke uppförts i jordeboken nämner Lilla Boda husbehovskvarn enligt K. B:s utslag den 22 juli 1774.

1801 den 8 oktober hade ingeniören Anders Magnus Beckman flyttat till Lilla Boda.

1802 den 17 januari lystes för ingeniör Anders Magnus Beckman och jungfru Johanna Magdalena Beckman i Lilla Boda. K. M:ts tillåtelse såsom syskonbarn.

1803 års husförhörslängd upptager följande personer i Lilla Boda: ingeniör Anders Magnus Beckman och fru Johanna Magdalena Beckman 22 år.

1803 års husförhörslängd upptager följande personer i Lilla Boda: ingeniör Anders Magnus Beckman 30 år, fru Johanna Beckman 23 år, son Lorentz Albert 1 år, svärmor fru Beckman 60 år, mamsell Hedda Beckman 19 år, hans moder Lisa Beckman 55 år.

1803 den 28 augusti lystes för ingeniör Jacob Johan Norrbom från Svenljunga och jungfru Anna Sofia Beckman i Lilla Boda.

1809 den 12 augusti avled änkefru Elisabeth (Lisa) Beckman på Lilla Boda av gikt 61 år.

1810 års husförhörslängd upptager: Lilla Boda ingeniör Anders Magnus Beckman 37 år, fru Johan Beckman 30 år, 3 söner och 1 dotter.

1812 den 31 januari dop hos ingeniör Anders Magnus Beckman och hans hustru Johan Beckman 32 år.

1938 äges gården av Albert Svensson tidigare av Karl Svensson och Abraham Andersson.

Karta: Lilla Boda

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast







Bothult

Första gången jordeboken 1600, ursprungligt kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Härledning av första ledet är obekant.

1628 Bothult ¼ kronohemman tilldelades fältväbeln Olof Andersson.

1651 års räntelängd: Kronohemman fjärding, Bothult, Lars Kruses regemente.

1687 alltid varit under Västgöta kavalleri.

1801 den 16 juli avled änkemannen Lars Olofsson i Bothult av ålderdom, 93 år.

1938 äges ena delen av Johan Karlsson, tidigare av Adolf Andersson och A. M. Olsson. Andra delen äges nu av Evald Johansson, tidigare A. M. Olsson

Karta: Bothult

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast























Daleslätt

Första gången jordeboken 1640, ursprungligt kronojord, senare överförd till hemman (1/3 mantal). Ligger i en dal.

1651 års räntelängd: Kronohemman, utjord, Daleslätt, ryttmästaren Erik Drake köpt till frälse den 3 februari.

1687 ägdes gården av Anders Torstensson, riksråd och greve.

1690 ägdes gården enligt Lindblad av Chr. Stenbock.

1739 den 5 augusti nämndes med klander i sockenstämmoprotokollen Hans på Daleslätt.

Karta: Daleslätt

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast





Dammkärr

Första gången jordeboken 1594, ursprungligen frälsetorp, senare överfört till hemman (¼ mantal).

1606 ägdes Dammkärr av Anders Olsson i Oddetorp.

1651 års räntelängd: Frälsehemman, fjärding, Dammkärr, Gustaf Lejonhufvuds strögods, förpantat till salige Stålmans arvingar.

1675 den 11 januari hade länsman gjort utmätning hos Bengt i Dammkärr, varvid länsmannen ”var alldeles nykter och intet det ringaste drucken”.

1687 ägdes Dammkärr av riksrådet Anders Torstensson.

1690 ägdes gården enligt Lindblad av Beata Lejonhufvud.

1693 avträddes av Bernhard Liewen.

1938 äges en del av Nils Niklassons sterbhus och en annan del av Karl Andersson.

Karta: Damkärr

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast





Delehed

Äldre jordeböcker frälsehemman 1 mantal. Överflyttat från Rommele socken 1871. Förra ledet är möjligen ursprungligen böjningsform av dal, senare ledet plural av hed. Den redan på 1500-talet uppträdande ändringen av dal- till del- är emellertid i så fall alldeles oklar.

1486 den 9 januari, Fuxerna. Fru Ingegerd Jensdotter, herr Laurens Snagenborgs efterleverska gör veterligt att hon sålt och avhänt till Nils Klausson (Sparre), hövitsman på Älvsborg…. Item i Upphärad socken en gård heter Dalahed, skyller 2 pund.

1564 Peder skattade 1 skeppa korn.

1565 Jon skattade ½ skeppa korn.

1578 ägdes Peder av Herr Hogenskild Bjelke.

1584 skattade Anders 3 skeppor korn.

1606 ägdes Delehed av Erik Göransson Gyllenstierna till Näs.

1651 Räntelängd från anno 1651. Änkan i Delehed gör för halvt, Jöran Ulfsparres strögods.

1674 Dombok den 12 januari. Kronolänsmannen Oluf Nilsson anklagade Sven i Delehed som skulle han vid K. M:ts resande genom landet nedsatt budkavlen om skjutshästars tillsägande.

1678 förmedlat till ½.

1679 indrogs Delehed från Hogenskild Bjelke till kronan efter att tidigare enligt Norrköpings beslut ha varit donerat till salige riksrådet Georg Gyllenstierna.

1681 Dombok den 12 juni. Bödeln i Göteborg Batsian Peterson hade vid tjänsteärende i juni 1681 slagit Bertha Olufsdotter i Delehed och tagit penningar från henne. Landshövdingen H. Von Vicken därom underrättad lät Bastian och hans fader mäster Petter Borelius komma från Göteborg att vid tinget förhöras. De uppmanades att i godo göra upp saken.

1687 indelt på gemene häst under ryttmästare Renstiernas kompani.

1695 april 6. Tolle Hansson glasmästare, död i Delehed på sitt 40 år.

1704 Dombok den 12 maj. Löjtnant Joachim Utfall som skulle draga ut i kriget gör testamente till sin hustrus förmån. Hon får, om han omkommer under krigsfärden, Delehed, dock får hon till dödsdagar underhålla hans gamla moder. Samma år, den 20 mars, lystes för ädle och manhaftige admiralitetslöjtnant herr Joachim Utfall och ärborna och dygdesamma matrona Britta Andersdotter, syster till ryttmästare Lundgren och hade tidigare varit gift med kyrkoherden Jöns Forsselius i Rommele pastorat. (Kyrkoherden dog 1702). Brodern var ryttmästare Oluf Lundgren på Krattorp.

1705 jungfru Helena Forselia på Delehed.

1711 Fru Britta Utfall anges som ägare till Delehed. Några år därefter klagar Töres Andersson på Kättetorpet på henne som hans husbonde att hon ej behagar mottaga hans henne erbjudna skatt i myntetecken. Troligen är maken löjtnanten Utfall död. Blev kapten.

1714 Kvartermästare mons. Jons Forsell i Delehed, jungfru Helena Forselia, förmodligen hennes barn i äktenskap med kyrkoherde Jöns Forsselius. Desamma jämte Edla Forselia nämnas 1721.

1725 nämnas utom jungfru Helena Forselia även manhaftig mons. Christopher Utfall och jungfru Elsa Utfall, de båda senare förmodligen hennes barn med kapten Utfall. Christopher Utfall nämnes även 1733.

1742 den 16 juni. Fru kaptenskan Britta Lundgren ägde hava kronorusthållet Delehed och ¼ uti Kalvhed Ugglegård. Hon lät rusthållet till sin son, prästen Andreas Forsselius och dottern Helena Forselia.

1745 den 23 maj avled kaptenskan Britta Lundgren-(Utfall), 80 år.

1746 den 17 februari. Kvarlåtenskapen efter avlidna kaptenskan Britta Lundgren på Delehed uppgick till 1760 daler för fastigheten, 800 daler för lösöre. Gäld och skuld, inbegripet de fattigas andel, 473 daler 5 öre silvermynt.

1760 den 10 augusti avled jungfru Helena Forselia i Delehed. 69 år.

1767 den 13 november. För en accorderad och fyllesr erlagd summa 1560 daler silvermynt transporterar och upplåter jag till bonden Nils Jonsson mitt innehavande ¼ kronoskatterusthåll Delehed under Västgöta kavalleri med tillydande mundering och augmente med all den rätt och rättighet jag därtill äger och samma tillägnar och transporterar på Nils Jonsson dess hustru, barn efterkommande i hus, jord och övriga lägenheter som nu tillyder eller hädanefter lagligen tillvinnas kunna, att okvalt för mig och mina arvingar evärdeligen få innehava. Detta bliver till mera säkerhet i vittnes närvaro med underskrift stadfäst. Lilla Edet den 6 november 1767 Anders Forsselius. - För en summa, stor 1554 daler, transporterar Nils Jonsson så omedelbart gården på Lars Nilsson. Sannolikt en son.

1769 den 21 april transporterar Nils Jonsson och hans hustru Börta Andersdotter gården på Nicolaus Sölscher att för sig och sina arvingar oklandrat besitta, nyttja, bruka och behålla. Möjligen har sonen dött.

1770 står Niklas Sölcher son ägare till Delehed. Niklas Sölcher var född 1739 och gift med Elsa Christina Romell, född 1751. De sammanvigdes i januari 1773.

1785 Enligt husförhörslängden för detta år angives på Delehed hälftenbrukaren Christian Lundgren född 1735, hustru Britta H. Forsman född 1734.

1788 fältväbeln Christian Lundgren ägde Delehed, enligt nuvarande ägares uppgift.

1790 den 18 augusti dop hos kornetten Carl Adam Gyllenhoff på Delehed, mor Hanna Susanna Davidsson född 1752. Carl Adam Gyllenhoff blev löjtnant 1798. Han var född 1754.

1801 den 9 december köpte löjtnant Carl Adam Gyllenhoff och hans hustru av kronan kronohemmanet Delehed för 30 riksdaler 15 skilling 6 rst.

1807 den 1 mars lystes för studerande teologie Johan Synnerblad på Delehed och jungfru Anna Charlotta Gyllenhoff ibid. (därstädes) född 1787, 27 december. Den 16 juni dop hos Synnerblads, fadern född 1778, 7 maj. De hade 4 söner och 4 döttrar. Synnerblad inflyttad 1807 utflyttad 1810, inflyttad ånyo 1820 och utflyttad 1830.

1812 enligt detta års husförhörslängd var löjtnant Carl Adam Gyllenhoff född 1755 den 10 juni, frun Hanna Susanna Davidsson 1750 den 20 januari. Denna uppgift är nog trovärdigare än den andra.

1819 sålde Carl Adam Gyllenhoff norra hälften av gården till sin måg, bokhållaren A. P. Synnerblad och södra hälften till sin andra dotter, mamsell Eva Maria Gyllenhoff, enligt nuvarande ägarens uppgift.

1823 blev mamsell Gyllenhoff förklarad omyndig och bonden Anders Jansson i Artorp blev förmyndare. Hon sålde tillbaka sin del, ¼ mantal Delehed till sina föräldrar den 14 april 1823 för 2,374 riksdaler 16 skilling riksgäldsmynt, enligt nuvarande ägares uppgift.

1827 blev hon åter förklarad myndig och ägde gården men den 31 oktober sålde hon sin del till Olof Persson i Snortorp för 1984 riksdaler 16 skilling.

1828 den 11 januari överlät Olof Persson sitt köp på Bengt Andreasson och hans hustru Annika Jonsdotter på Socknebacken.

1829 den 5 mars sålde Johan Synnerblad, son till bokhållaren A. P. Synnerblad den norra delen (¼ mantal) till Bengt Andreasson på Socknebacken, Kroken, vilken således blev ägare till hela Delehed, enligt uppgift av nuvarande ägaren.

1864 den 25 mars sålde han gården till sin son August Bengtsson.

1911 köpte sonen Albin Bengtsson gården och

1938 äger han den alltjämt.

Karta: Delehed

Förkortningar till byggnadsbeskrivningar
STOMMATRIAL
S
KS
Tg
T
Sv
Rv
B
Btg
Rg
sten
konststen (Ytong, Mexi)
tegel
timmer
skiftesverk
resvirke
bräder/plank
betong
regelverk

FASADMATRIAL
SLL
SLP
PFv
LSP
SSP
LFS
SFS
LPS
SPS
StockP
Fjäll
Stick
Rapp
Sprit
Slät
Papp
FT
Et
Pl
Al
stående locklistpanel
stående lockpanel
panel på förvandring
liggande slät panel
stående slät panel
liggande fasspontpanel
stående fasspontpanel
liggande pärlspontpanel
stående pärlspontpanel
stockpanel
fjällpanel
stickor
rappning/revetering med bruk
spritputs
slätputs
papp
fasadtegel
eternit
plast
aluminium
FÄRG OCH FÄRGTYP
FR Faluröd, röd slamfärg (specialförkortning) Övriga färger anges med en kombination av två förkortningar, en för kulör och en för kulörtyp. Om detaljer av byggnaden har avvikande färg anges detta efter snedstreck i rutan.

Kulör
B
Bg
Br
G
Grå
L
X

Rosa
R
S
V
M
blå
bege
brun
gul
grå
Ljus
omålat eller avflagnat
grön
rosa
röd
svart
vit
Mörk

Färgtyp
S
O
I
P
slamfärg
oljefärg
imprengneringsfärg
plastfärg

TAKTÄCKNING
1T
2T
BT
Et
Stick
Sp
Br
P
Torv
H
Kopp
Sk
Papp
P1
enkupigt tegel
tvåkupigt tegel
betongtegel
eternit eller liknande matrial
stickor
spån
brädor
plåt
torv
halm eller strö
koppar
skiffer
papp
plast







Dunevallen

1719 ägdes av fru Metta Hierta.

1739 possederades av rådman Paul Werner i Lidköping.

1741 ägde löjtnant Bryngel Wahlberg ¼ Dunevallen vilken han köpt av slussinspektor Erik Mörk, Lilla Edet.

1742 den 23 februari sökte korpral Anders Forsman efter fullmakt såsom ombud för löjtnant Bryngel Wahlberg fasta på hemmanet Kalltorp 1 mantal och Dunevallen ¼ mantal som slussinspektor Erik Mörk överlåtit på löjtnanten då denne till rådmannen i Lidköping Hans Liedberg betalt 3,500 daler silvermynt.

1774 den 16 februari överlät fru Anna Maria Liedberg genom testamente på sin son Johan Abraham Liedberg bland annat Dunevallen.

1793 den 26 mars lät handelsman Elias Törnsten å sin hustrus vägnar överklaga ovan nämnda testamente. Handelsmannens hustru som var dotter till fru Anna Maria Liedberg ansåg sig därigenom blivit lidande.

1846 sålde Andreas Olofsson gården till Anders Martin Hansson för 3,250 riksdaler.

1863 den 26 mars vid försäljningen av Häggåna från änkefru Christina Elisabeth Ullgren till sonen Svante C. Ullgren var Anders Martin Hansson i Dunevallen förmyndare för änkefru Ullgren.

1869 den 16 mars avslöts kontrakt mellan Rommele kommunalstyrelse och Anders Martin Hansson varigenom den senare på Dunevallen upplät lämplig lokal för utminutering av brännvin för kommunen mot en årlig hyra av 150 riksdaler.

1875 sålde Hans Andersson gården till Anders Persson för 7,820 kr., vilken samma dag överläts på C. Å. Olsson från Ålstad Berget i Rommele.

1936 överlät C. A. Olsson gården genom köp till sin måg Richard Olsson och flyttade samtidigt till en avsöndring kallad Sandmarken, där han byggt sig ett hus.

1938 är således Richard Olsson ägare till gården.

Karta: Dunevallen

Finneviken

Första gången jordeboken 1585, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Första ledet torde möjligen vara mansnamnet Finne.

1584 torpare Anders skattade 1 ½ skeppor korn.

1628 ägdes gården av Bengt Persson.

1647 den 23 mars köpte Lennar Torstensson.

1651 års räntelängd: kronohemman, fjärding, Finneviken, Lennart Torstensson köpt till frälse, enskild tjänare fritt.

1659 den 7 september inlämnade hustru Kristin i Finneviken en vittnesskrift undertecknad av några nämndemän som 20 år tidigare varit på skillnad vid gården, att då avkunnades ingen fullkomlig dom i saken ej heller intogos några ägor från gården. Samtidigt klagade Kristin att Kobergsfogden den samma höst fråntagit henne 8 travar råg på Forsnäs udde och därstädes borthuggit 20 stycken ekar men då fogden ej var tillstädes måste därmed dissereras till en lämpligare tid.

1687 ägdes av Anders Torstensson.

1724 den 16 augusti åtog sig Erik i Finneviken tillsammans med en annan att lägga nytt tak på kyrkan.

1728 den 8 mars satt Erik Andersson i Finneviken kyrkvärd.

1730 den 16 januari avsomnade änkan Ingeborg i Finneviken. Var efter berättelse 100 år.

1731 den 1 augusti angåvos nämndeman Erik Andersson och hans gårdsbo Anders i Finneviken att de leva i osämja, kiv, trätor och svordom att de, som sådant åhöra, gruva sig däröver. Och som detta länge pågått och de för detta vid varjehanda tillfälle tilltalte och förmanade till enighet av gudsord men sådant intet kunnat uträtta sattes dem emellan 5 daler vite som den brottslige kommer att betala till kyrkan.

1737 den 18 februari var Erik Andersson i Finneviken ännu kyrkovärd och nämndeman.

1740 den 11 mars hade nämndeman Erik Andersson i Finneviken första tingsdagen utfarit i svordomar och slagsmål på gamle häradsprofossen Carl Kämpe. Denne var säkerligen icke alldeles utan skuld, enär han vid samma tillfälle avskedades då han i sin tjänst varit försumlig och visat mycket efterlåtenhet.

1938 äges Finneviken av Karl B. Bengtsson, tidigare av J. Svensson, Alfred Petersson, Andreas Olsson och Olof Bengtsson.

Karta: Finneviken

Grankärr

Första gången jordeboken 1600, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Kallas i dagligt tal Krafseboda.

1651 års räntelängd: Krono fjärdingshemman, Grankärr, C. J. Ekblads regemente fritt.

1687 ägdes av Anders Torstensson.

1687 Förr varit under infanteriet nu indelt till beklädning.

1688 den 16 januari bland beklädningshemman nämndes Grankärr ¼ krono.

1938 äges ena delen av Johan Karlsson och andra delen av Johan Ivar Niklasson.

Karta: Grankärr

Grottorp

I äldre jordebok skattehemman 1 mantal. Första ledet är väl det fornsvenska kvinnonamnet Gro.

1564 skattades Jon 2 skeppor korn och sådde 10 tunnor, äng 60 lass.

1566 skattade Jon ½ skeppa.

1573 var Grottorp öde all.

1574 upptogs Grottorp på 2 års frihet efter att ha legat öde i 8 år.

1576 var Jon i Grottorp öde, höll av Göran Torstensson i underpant.

1581 var Per Hansson i Grottorp ½ öde för fattigdoms skull.

1584 skattade Michel i Grottorp 4 skeppor korn.

1628 blev Bengt Andersson i Grottorp utskriven till knekt.

1651 års räntelängd: Skattehemman hela, Jöns i Grottorp, Lars Kruses regemnete.

1663 den 10 juli anklagade Oluf Carlsson strandridarnes inspektor över tobakshandeln bland annat Per Larsson i Grottorp för att ha brutit mot K. M:s stadga och plakat om tobakshandeln. Framstod strandriddare Börge Persson och bekände att hava köpt till prov av Per Larsson i Grottorp, som är helt sjuk och krympling och med möda kan gå till sin sockenkyrka och således ej kan komma inför rätten. Hans broder Oluf Larsson som svarade för honom sade sig ha fått tobaken till skänks av Nils Glasmästare i Vänersborg som är hans svåger.

1673 den 9 juni satt Anders Jonsson i Grottorp nämndeman.

1682 den 12 juni satt Asmund i Grottorp nämndeman.

1687 var Grottorp lämnad löjtnanten i lön.

1702 den 12 oktober var bland kyrkans skrud upptagen en krona som stod hos Olof Svensson i Grottorp.

1727 den 7 augusti nämndes rotmästaren Jon Persson i Grottorp.

1743 den 19 juni avsade sig Jon i Grottorp kyrkbibeln då Sven Toresson i Nyckleby åtog sig honom för 10 öres avgift till kyrkan om året så länge han haver honom.

1754 den 22 januari avled änkan Anna Haraldsdotter i Grottorp 93 år.

1762 den 26 december avled gamla inhysesänkan Helga Andersdotter vid Grottorp. 90 år.

1774 den 31 augusti dömdes soldaten Sven Björkman i Göteborg, vilken hos Per Nilsson i Grottorp begått stöld, till 40 par spö. 3 slag av vart par. Dock innan straffet verkställdes skall Björkman ställas uti halsjärn framför en påle på tingsplatsen att trenne timmar skämmas. Sedan straffet honom övergått skall han i Upphärads kyrkan i vars socken stölden blivit begången, stånda uppenbar kyrkoplikt, skriftas och avlösas samt därifrån till regementet återsändas.

1790 den 4 oktober hölls ting i Grottorp med anledning av en arvstvist.

1790 års förteckning över kvarnar, som ännu ej uppförts i jordeboken, nämnder Grottorp husbehovskvarn, urgammal hävd bibehålles.

1794 den 9 september hölls ting i Grottorp med anledning av ägotvist.

1822 den 10 november ägdes Grottorp av biträdande fattigföreståndare Lars Svensson.

1836 den 27 februari nämndes självägare Bengt Andersson i Grottorp.

1852 ägdes Gottorp av Anders Persson och hans hustru Britta Olofsdotter.

1938 är gården delad fyra delar, som ägas av Upphärads kommun (tidigare av Alf Andersson), Axel Larsson (tidigare av A. G. Olsson, Svante Johansson och Hans Svensson), Viktor Apelgren (tidigare av Anders Apelgren, Svante Johansson och Johan Svensson), Nils A. Andersson (tidigare av Andreas Nilsson, Nils Larsson och Lars Anderssson).

Karta: Grottorp

Gunnarsbo eller Gunnarstorp

Första gången reduktionsjordebok 1685, jordebok 1691, frälsehmman 1/8 mantal. Namnet Gunnarstorp användes ej längre.

1538 den 26 augusti vid ting i Sörby satt i nämnden Oluf Petersson i Gunnarstorp.

1687 ägdes Gunnarstorp 1/8 av riksrådet Anders Torstensson.

1700 relaxerades till salige Anders Torstenssons sterbhus, ägdes senare av fru Christina Stenbock.

1731 den 10 november ägde Carl Ollonberg Gunnarstorp.

1750 ägdes Gunnarstorp av baron Carl Ollonberg.

1774 den 8 november var Anders Andersson vid Sjuntorps kvarn ägare till Gunnarstorp.

1824 den 24 mars var Jonas Eriksson ägare till Gunnarsbo.

1829 ägdes 1/8 Gunnarstorp av Andreas Gunnarsson.

1938 äges gården av Karl Johansson, tidigare av Johan Andersson. Träsmaden äges nu av Fritz Gustafsson, tidigare av Lars Andersson. Brännemossen äges nu av Emil Niklasson, tidigare av Niklas Andersson.

Karta: Gunnarsbo

Gunnered eller Gundleryr

Första gången jordeboken 1600, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Första ledet troligen mansnamnet Gunne, i senare jordebok utbytt mot namnet Gund(d)la.

1573 Efter danska kriget var Jon i Gunnered ½ öde.

1628 Fältväbeln Olof Andersson besitter Gunnered ¼.

1651 års räntelängd: Kronofjärdingshemman, Gunneryr, Lars Kruse regemente.

1687 Gunneryr ¼ alltid varit under Västgöta kavalleri.

1750 den 6 januari avled gamla änkan Kari Andersdotter i Gunneryr, 90 år.

1833 vigdes Johan Christian Osterman på Hunnered med Maria Catharina Gyzander, född den 29/3 1807.

1938 äges gården av Karl Andersson, tidigare av A. G. Olsson. Olof Andersson och Anders (tillnamnet okänt).

Karta: Gunnered

Hylteholmen

Första gången reduktionsjordeboken 1685, jordeboken 1691, 1/3 mantal (även upptaget som torp), kallas i dagligt tal Grävlingsåsen. Första ledet i namnet Hylteholmen var ursprungligen ordet hult, senare ersatt av det liktydiga hylta (i dial. hölta), sista ledet är ordet holm i betydelsen ”upphöjning över sank mark”. Gården ligger på en höjd nära en mosse.

1687 ägdes Hylteholmen 1/8 av riksrådet Anders Torstensson.

1938 ägdes gården av Johan Karlsson.

Karta: Hylteholmen

Hålhagen

Första gången jordeboken 1604, kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal, 1/8 ofrörmedlat). Jordebokens namn Vänervallsdalen användes icke. Första ledet i detta senare är väl Väne och vall, då gården ligger nära gränsen till nämnda härad, invid massmark.

1651 års räntelängd: Kronoåttingsbor, Vänevallsdalen, befallningsman Nils Jönsson fritt i livstid.

1683 den 6 december erhöll överstelöjtnant Zacharias Rossbach 1/8 Vänevallsdalen som varit kronan behållet.

1813 den 9 juli ägdes Vänevallsdalen av länsman Lundbom i Rågkvid.

1938 äges Hålhagen av Karl Eriksson.

Karta: Hålhagen

Häggsjöryr

1550 upptages en gård, vartill snart kommit en annan. Stora Häggsjöryr äldre jordebok frälsehemman, 1 mantal. Kronodomän. Lilla Häggsjöryr första gången jordebok 1600, ursprungligen frälsetorp, tidigt upptagen såsom hemman (¼ mantal) Kronodomän.

1564 skattades 1 ½ skeppa korn.

1565 skattades 1 skeppa, avbrändes gården av fienden.

1578 Raveld i Häggsjöryr ägdes av Hogenskild Bjelke.

1584 Ingor i Häggsjöryr skattade 4 skeppor korn.

1606 Raveld ägdes av Erik Göransson Gullenstierna till Nääs, likson Lilla Häggsjöryr.

1624 Lilla Häggsjöryr brukades under Stora Häggsjöryr.

1626 Frälsehemman 1 ¼ besitter Erik Göranssons fogde David Sevardsson och haver fritt i viss och oviss avkortning.

1628 1 ½ frälsehemman haver David Zifvert fritt, fordom Erik Göranssons landfogde.

1651 års räntelängd: Frälsehemman hela. Änkan i Häggsjöryr, enskild tjänare fritt, Jöran Ulfsparre strögods. Fjärdingshemman, Lilla Häggsjöryr, fru Sophia Stenbocks strögods.

1659 den 1 juni tilltalade Börje på Rudet Lazarus i Häggsjöryr, för att han beskyllt Börjes hustru för trolldom vartill Lazarus icke kunde neka, då detta intygades av vittnen. Då Lazarus icke förmådde bevisa hennes brottslighet härutinnan och då kyrkoherden Anders i Skepplanda ”för medelst sin skriftliga meddelande attest, henne därför ock befriades”, så dömdes Lazarus till 40 marks böter, och Börjes hustru frikändes alldeles från denna obevisliga beskyllning. Vartill fogades en varning för ”var och en mot 40 mark att förekasta henne detta berörda Lazari förvållande”.

1665 den 22 maj frågades, om det icke måtte tillåtas sätta Gunnar i Häggsjöryr fast ute i något hus, eftersom han är bliven avvittig och intet kan lida sin hustru eller folket i gården. Varpå svarades, att hans släkt skulle väl behålla honom i gården, dock så att den sjuke icke genom vanrykte på något sätt lider men, och därest han icke bättras, vara betänkta på att skaffa honom uti spitalen.

1665 den 15 november beklagade Lisbeth Larsdotter i Lilla Häggsjöryr sin nöd och fattigdom, i synnerhet över det store straff hennes man Gunnar underkastad är med samvetskval och ursinnighet. Hon önskade, att vederbörande måtte medgiva, att han komme uti hospitalet att där bliva försörjd, som de andre de där vistas. Hon förklarade sig redo att offra det lilla, som återstode henne av egendomen, för att få sin man fri från dårskapen.

1672 den 12 januari var Stora Häggsjöryr för livstiden given befallningsman Lars Tran och hans hustru.

1687 ägdes Stora Häggsjöryr 1 hemman och Lilla Häggsjöryr ¼ hemman av välborne Gustaf Persson.

1687 ägdes gården av Göran Ulfsparre, Stora och Lilla Häggsjöryr.

1690 ägdes gården, enligt Lindblad, av Anna Catharina Flemming.

1727 den 7 bovember begärde kronobefallningsman Erik Lindgren att på sitt boställe Stora och Lilla Häggsjöryr, som äro alldeles övervuxna av ekar, få fälla 33 stycken.

1747 den 19 oktober var Häggsjöryr ägare av ett kvarnfall.

1771 den 5 mars. Kronobefallningsman N. Ahlbergs boställe Lilla Häggsjöryr.

1790 års förteckning över kvarnar, som ännu icke uppförts i jordeboken: Häggsjöryr mjölkvarn, husbehovs, tillåten av kommissionen.

1796 den 20 juni. Kronobefallningsman Vincent Olbers boställe Häggsjöryr.

1813 den 9 juli. Stora Häggsjöryr ägdes av kronobefallningsman Bengt Carlsson, Lilla Häggsjöryr, boställe till befallningsman Carlsson.

1814 den 11 september erbjöd befallningsman Bengt Carlsson Rommele socken att få köpa en byggnad, som han föregående år låtit upföra på bostället Häggsjöryr om 9 rum, att riva och åter uppföra vid Rommele kyrka såsom kyrkoherdeboställe.

1818 vid husförhör, Stora Häggsjöryr, Landsjägmästare A. Hellstenius född den 24 juni 1776, frun Elisabet Carolina Jung, född den 31 mars 1785.

1830 vid husförhör, Häggsjöryr, S. A. Cornér, född den 18 augusti 1798, frun Erica Maria Eriksson, född den 7 april 1801.

1859 den 21 november sökte arrendatorn av kronofogdebostället Häggsjöryr, C. A. Pyhlson rättighet att i öppen salubod å landet idka handel. Vilket medgavs honom, då han råder över sig själv, kan räkna quattuor species i enkla tal och bräk, ävensom föra bok och räkning på det för handel i allmänhet övliga sätt.

1871 den 14 februari var C. A. Pyhlson fortfarande arrendator å Häggsjöryr.

1938 arrenderas kronogården Häggsjöryr av Per Olsson och före honom av Johannes Andersson, som efterträdde C. A. Pyhlson.

Karta: Häggsjöryr

Häggåna

Omfattar fyra senare tillkomna gårdar. Dessa ha, jämte övriga gårdar i den så kallade Häggåna rote, blivit överflyttade från Rommele socken 1871. Namnet är helt säkert givet efter belägenheten vid en från Häggsjön till sjön Gravlången flytande å. Den första av gårdarna som icke har särskilt namn, nämnes första gången i jordeboken 1587, kronotorp ½ mantal. Den andra, Månsgården, första gången i jordeboken 1600, ursprungligen frälsetorp, tidigt upptaget så som hemman (¼ mantal). Har jämte nr 3 kallats Lilla Häggåna. Den tredje gården, Änkansgården, första gången i jordeboken 1573, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Hade äldst namnet Häggåtorp. Fjärde gården Dunevallen första gången i jordeboken 1594, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Första ledet torde vara västgötadialekten dun ”dån”, möjligen använt i anledning av den bredvidliggande strömmen i ån. Enligt en gammal sägen skulle Häggåna ha tjänat som jaktslott åt drottning Kristina. Det är på denna tradition som Fredrik Nycander syftar då han på tal om Häggåna i ”Stävgång och strandhugg” säger: ”Denna sportande landsmoder strödde ju omkring sig små hyddor för jakt och fiske, små belvederer och lusthus”.

1564 års jordebok: Häggåna hemmanen äro ej nämnde eller upptagne.

1571 års jordebok: Haver Jöran Torstensson i underpant, haver grev Per.

1572 års jordebok: Haver grev Per, öde allt.

1573 års jordebok: Kronotorp Sven Sefvoldsson i Hägärtorp, förökt 73, smör 1 skålpund, malt 1 ½ skäppa, dagsverke 1, årliga 1 häst, kung 1 häst, lagman 2 hästar. (Samme Sven som dödade d:nus Laurentius med bågen. Han gav upphov till Häggåna Skogstorps upptagande, varigenom prästebordet till skog stor skada tagit, emedan var gård här i Rommele sitt torp upptog, som dock med tiden gårdarna föllo ifrån. Och skedde dem jämväl intrång i själva skogen).

1574 den 16 augusti ”Bekännes jag, Lars Matson till Åketorp, uti häradshövdings stad sittare i Flundre härad, och gör vitterligt med detta mitt öppna brev, att år efter Christi födelse 1574 den 16 augusti ting stod i Rommele uti konungfogdes Jon Anundsons och häradsnämnds närvarelse, då ibland andra ärenden kom då för rätta Gunnar Länsman och med synliga vittne beviste, att för fem år sedan salige Arved Skrivare, på den tid häradshövding i Flundre härad, ting hölls uti Ålstad. Då framgick förbemälte Gunnar Länsman med dess efterskrevne vittnen, gamle Sven i Hällestorp, Sven Persson i Blaxtorp och Anders Jonsson i Lövås, vilka då vittnade och svuro på boken att Karstorp ligger på Häggårds skog och med rätto bör ligga under förbemälte Gunnar Länsmans gård, efter det att samma torp är byggt uppå en 5:te part i förbemälte skog, som honom rätteligen tillkommer, och de andra hans grannar hava deras part av uti samma skog och däröver bevist med förbemälte vittnen att ovanbemälte Gunnar Länsman haver givit dem, som upptagit hade samma torp, för sitt arbete. Ett hundrade femtio mark. Det till visso och stadsfästelse allt härom så rannsakat och bevist, trycker jag mitt signete namn för detta mitt öppna brev. Dato vero tempore uti supra. Lasse Mateson”.

1582 års jordebok: Häggån ifrån kronan under frälset, som grev Peder Brahe och fru Cicilia är skänkt till evärdelig ägor och haver varit Gudhems kloster landsbor.

1582 Kronotorpare Sven på Häggåna. Tillhörde fru Märta på Fröholm.

1584 skattade Sven 2 skeppor korn.

1585 Sven tillförne skriven för torp, nu ½ krono.

1587 Olof Nilsson i Hegården eller Heggån.

1602 års jordeboken är Häggåna uppförd för ¼ mantal tidigare för torp.

1606 Börje Nilsson frälsebonde under fru Sisilla Stenbock till Haga.

1619 den 11 oktober satt John i Häggån nämndeman.

1620 ½ krono jämte 2 torp.

1627 den 30 juni blev bevist för rätten av efterbemälte edsvurna vittnen John i Häggåna, Oluf i Bistockshålan och Svening på Carlstorp, att Gunnar i Häggåna, som på senaste utskrivning utnämnd blev till knekt i kronans tjänst, är en sjuklig människa och bråtfällig som många veta, vittna och betyga, och därför till den tjänst alldeles odugelig och ingalunda utstå eller förmå göra, vilket ödmjukeligen höga överheten hemställes.

1632 års jordebok: ryttmästaren Olof Andersson (Silfverlood) fritt.

1633 den 8 augusti kom för rätten Ingor Joensson i Häggåna anklagandes för att han och hans folk på förleden stora sollenna bönedag hava arbetat och räfsat hö. Dock befinnes det vara skett sedan och efter predikan och att de hava varit vid kyrkan. Blev till straff sakfälld till 3 mark.

1633 års boskapslängd, säde 3 tunnor, ungt sto 1, stut 2, kor 3, kviga 1, gammal get 2, ung get 2, gammalt får 2, ungt får 3, ungt svin 1, omsatt i pengar och skatt 3 daler 13 öre.

1635 års jordebok: Häggåna kronohemman ½.

1639 blev gården av majoren, sedermera översten Olof Andersson Silfverlood köpt från kronan á 4 ½ procent vilket köp bekräftades genom drottning Kristinas brev av 1647 den 25 april vilket i original ännu förvaras på gården. Köpesumman var 1,982 riksdaler och 18 öre in specie för 15 1/9 mantal varav dock Häggåna blott utgjorde en del.

1641 den 15 juli köpte salig Olof Silfverlood ½ säteri Häggåna.

1651 års räntelängd: Krono halva hemman, Häggåna ½, försvaras för sätesgård, överstelöjtnant Olof Silfverlood köpt till frälse. Fjärdingshemman, Häggåna ¼, rå och rör, Silfverlood, Häggåna ¼, rå och rör, Silfverlood. Frälse fjärdingshemman, Häggåna, fru Sophia Stenbock strögods.

1671 den 20 februari intygade nämnden att Rommele-gårdarna ha löst Mordgälds eller Häggåna-skogen då dess skogsägare icke löste igen samma skog som för en långlig tid sedan kom i mordgäld.

1677 den 26 januari meddelade fru Sigrid Silfverlood på Häggåna för rätten att hon haft påhälsning av fiendens soldater. De hade tagit alla låsar och järn, slagit sönder dörrarna, druckit ut så mycket öl som fanns i källaren samt rövat spannmålen och bortfört 30 kor men en tjur och ett par oxar hade de ej funnit.

1678 var fru Ingrid Silfverlood ägare till gården.

1686 års karta över Häggåna av lantmätare Sixtus meddelar, att gården äges av fru Ingrid Silfverlood och att den sedan den av fienden vart ruinerad är försedd med nödtorftiga hus.

1687 possiderades av överstinnan Ingrid Silfverlood, Dunevallen av fru Metta Hjerta och generalmajor Per Hjerta.

1695 den 6 januari avsomnade välborne fru Sigrid Silfverlood till Häggåna, var emot 80 år gammal begrovs uti Tunhems kyrka.

1723 den 25 mars avled hustru Margret Larsdotter på Lilla Häggåna, så när 90 år.

1725 ägdes Häggåna av fru Metta Hjerta, synes gälla Lilla Häggåna.

1727 den 7 mars avled Olof Marcusson på Häggåna, var 100 år gammal.

1730 den 1 mars var fru Anna Maria Reuterström ägare till Häggåna.

1733 den 20 maj vid biskopsvisitation framträdde löjtnant välborne Hans Gyllehaal och besvärade sig att tvenne bänkar, som förrän Rommele kyrka ånyo byggdes, tillhört Häggåna säteri, voro nu därifrån tagne. Herr kyrkoherden tillika med församlingen svarade att på en ½ gård som bemälde säteri är kunde ej flera stolerum inrymmas än det nu äger. Alltså och emedan stoledelningen som den nu är vore lagligen skedd, lämnades ock löjtnanten att lagligen utför, om därvid Häggåna säteri något vore för när skett. Löjtnant Hans Gyllenhaal var son till fru Anna Maria Reuterström.

1735 den 4 mars uppgavs fru Anna Maria Reuterström alltjämt som ägare till godset.

1736 den 19 juni vid biskopsvisitation återkom Hans Gyllenhaal på Häggåna och begärde för sin moder 4 bänkar såsom gården haft i den lilla kyrkan och ej blott 2 som gården nu fått tilldelad i den större kyrkan. Socknemännen ansågo att 2 bänkar räckte för ½ hemman.

1740 den 5 mars blev en piga som var född i Häggåna vid namn Ingered Andersdotter på Lunneberg halshuggen och å båle bränd för det hon med mercurio förgjort sin grannhustru Ingegerd Eriksdotter i Häggåna i tanke att bekomma hennes man, Sven Andersson, till äkta.

1740 den 11 mars ägde välborne Hans Gyllenhaal Häggåna ½ säteri, lilla Häggåna 2/4 rå och rör, utan inteckning besvärade. Från och med 1739.

1746 den 9 oktober ingicks förlikning med Kalltorp angående Elgvike eller Häggånaskogen.

1747 den 19 oktober förekom vid rätten följande ärende: Löjtnant Hans Gyllehaal hade i början av året till stadsmajoren Peter Benjamin Tallberg i Göteborg försålt Häggåna. Men denne begärde köpets återgående av följande skäl: 1) Säljaren hemlighållit att säteriet var graverat till 5/8 med båtsmansrotering. 2) Annorlunda har säljaren låtit beså åkerjorden än han försäkrat. 3) Mindre uppriktigt förtegat att tvist om skogen fördes invid och omkring säteriet och ej tillända bragts. 4) I en skrivelse till lagmanstinget avsagt sig all rättighet till bemälda skog till sina parter men i köpekontraktet uppger han sig äga skogen. 5) Har försäkrat köparen vid besök att på egendomen funnes ett vattenfall, vilket emellertid tillskrives Häggsjöryr. 6) Har säljaren på 6 års tid antagit Per Olofsson till hälftenbrukare samt försäkrat honom att uppbygga nödiga hus men ej fullgjort löftet utan avhänder sig gården med detta löftes fullgörande. Bonden var så usel och fattig att köparen hela sommaren måst hålla honom med föda. - På denna grund yrkar köparen handelns återgående och upphävande samt tillerkändes skadestånd såväl för boflyttning som rättegångskostnader. - Löjtnanten ålägges vid 20 daler vite att nästa ting instämma sina vittnen i saken.

1748 den 16 februari då målet åter var före meddelades att Tallberg för Häggåna betalt 4,800 daler silvermynt. Köpet synes ej ha gått tillbaka trots allt.

1749 den 13 november meddelades att Tallberg redan föregående år sålt Häggåna till kommissarien Bengt Almroth. Vid dennes död i maj 1740 gjorde Nils Georg Axelsson Natt och Dag gällande att få inlösa gården för köpesumman som han uppger vara 4,000 daler silvermynt. Målet uppsköts till nästa ting. Vid samma ting förebragtes bouppteckningen efter avlidne kommissarien Bengt Almroth på Häggåna vilken uppgick till 5,871 daler varav gäld 5,303 daler vadan behållningen utgjorde 568 daler.

1750 den 15 april lystes för löjtnant Per Liljebjelke och fru Beata Christina Palmstedt, änka efter likvidationskommissaren Bengt Almroth på Häggåna.

1750 ägdes säteriet Måns och Änkans gård av löjtnant Gyllenhaal, Dunevallen, av Erik Mörks änka.

1750 den 18 juni försålde löjtnant Hans Gyllenhaal Häggåna säteri till Nils Georg Natt och Dag. Hur Hans Gyllenhaal åter blivit ägare till godset förmäla ej protokollen.

1753 den 3 mars avled Anders Torstensson till Lilla Häggåna, 100 år.

1758 den 3 januari försålde Nils Georg Axelsson Natt och Dag Häggåna ½ med där under lydande rå och rör, Lilla Häggåna ¼ och Månsgården ¼ till båtsmanshåll inroterade, till löjtnant välborne Herman Celsing för 5,000 daler och vängåvan till hans kära döttrar 300 daler, allt i i silvermynt räknat.

1759 den 12 januari pantsatte Herman Celsing Häggåna säteri med underlydande gårdar till bokhållaren i Ostindiska kompaniet, herr Jonas Malm Eriksson, vilket försträckt honom med ett lån av 3,000 daler silvermynt vid köpet. Säteriet, säger skrivelsen, befinner sig för närvarande alldeles ruinerat till hus och ägor, att det icke inom 5 år kan rendera någon förmån för herr Malm.

1760 den 30 oktober ”haver jag, Herman Celsing, befunnit av riktiga kvittenser och räkningar, att köpeskillingen samt vängåvan för Häggåna med kreatur, gröda och tillbehör samt intressen för diverse terminer till säljaren bestiga sig till en summa av silvermynt daler 6,228 och 5 skilling och byggnadernas, som de nu befinnas, kosta efter bok 2,364:27 och allt intresse som jag bliver skyldig på lånet till dato 857: - tillsammans 9,450 daler silvermynt vilken summa av mig erkännes för alldeles riktig och jag blivit skyldig till herr bokhållaren Jonas Malm Eriksson. Alltså lämnar jag honom att till sin säkerhet taga laga inteckning för hela denna min skuld uti säteriet Häggåna med alla dess tillhörigheter och att det sedermera nyttja och bruka såsom sin välfångna egendom under sådana konditioner, som förut ägo stipulerade. Likaledes tillåtes härmed att utan vidare laga anbud till mig eller mina arvingar transportera fordran och förpantningsrätten uti säteriet Häggåna till någon annan som därföre skäligen förnöjer varöver lovligen tingsrättens inteckningsbevis hörsammast begäres, må till herr bokhållaren Malm utgivas. Göteborg ut supra. Herman Celsing.”

1761 den 5 januari ”Utav herr Jonas Malm Eriksson haver jag, Herman Celsing, på nedanstående datum bekommit ett lån av sju hundrade åttio hårda eller effektiva spanska piastrar, beräknade vardera till sex daler silvermynt stycket, gör uti svenskt mynt 4,680 daler silvermynt, till min förnödenhet på förestående resa till Ostindien, vilken summa jag förbinder mig vid anfordran att efter min hemkomst till Göteborg till herr Jonas Malm Eriksson eller order riktigt betala samt med intresse á sex för hundrade årligen till betalningsdagen. Och som herr Malm redan är innehavare av min till honom förpantade fasta egendom säteriet Häggåna, alltså lämnas honom emellertid även till detta ytterligare låns fulla betalning all den säkerhet som bemälte pant kan medgiva över den mig redan därå försträckta summa av 9,450 daler samt med upplöpande intressen och förbättringar. Förbindades jag mig och mina arvingar uti kraftigaste måtto ovanbemälte låns fulla betalning. Göteborg den 5 januari 1761. Herman Celsing.”

1765 den 21 februari avled Sven Eliasson från Nilspersgården (Månsgården) vid Häggåna, av ålderdom, hosta och bröstvärk, 95 år.

1766 den 9 maj stod fru Anna Elisabet Grön för Häggåna. Hon hade förekommit på gården alltsedan 1760.

1769 den 13 november anhöll Häggåna säteris, Mångs- och Änkansgårdens innehavare fru Anna Elisabet Olbers-Grön om förbud vid vite av olovligt hygge i Elviksskogen, Trälleborg kallad. Denna Anna Elisabet var född 1721 i Amsterdam, dotter till Daniel Nikolaus Olbers (född 1689 i Stockholm) stadsmäklare i Göteborg och Alida Elisabet Dubique (född 1696 i Amsterdam). Dottern Anna Elisabet blev gift med superkargören Grön och då hon 1769 blev änka bosatte hon sig på Häggåna där hon dog den 15 januari 1810 i vattusot.

1771 den 6 november stod fru Anna Elisabet Grön som ägare till Häggåna.

1772 den 16 maj avled Anders Sparlings lilla dotter i Häggåna, Kristin, sjuk allt ifrån födseln utan sans och förstånd. Orsaken var den att åskan slog ned strax vid modern varav hon föll ned till jorden och strax efter födde detta barnet som levde ett ömkeligt liv i 6 år.

1772 års husförhörslängd uppgiver följande personer på Häggåna: änkefru Anna Elisabet Grön Olbers, 48 år, bör vara 51, mademoiselle Eleonore Scherman 18, mademoiselle Inga Lisa Almgren 18, fru Margreta Hallman 58 år.

1782 den 9 juni. Änkan Maja Dusett, 42 år hade råkat i fattigdom och sjukdom så att hon ej kunde sköta sitt torp under Häggåna varför hon måste flytta. Församlingen lovade att ge henne per hemman 4 skilling, vilken summa skulle lämnas till hennes broder, fältskärsgesällen Joachim Ekelund.

1788 besåddes gården med 14 tunnor, enligt Olbers.

1795 den 19 april lystes för assistenten i Ostindiska kompaniets tjänst Daniel Niklas Olbers på Häggåna och änkefru Anna Margareta Hegardt på Karstorp.

1797 den 24 maj hade direktör Jonas Malms änka och arvingar till anna Grön överlämnat ett överlåtelsebrev på pante- och införselrätten i Häggåna efter löjtnant Celsings utgivna skulde- och pantebrev, för vilkas innehåll framlidne direktör Malm blivit till fullo utlöst och betalt.

1812 den 13 mars medgav rätten lagfart å Häggåna säteri för avlidna fru Anna Gröns arvingar då ovisst är om löjtnant Herman Celsing ännu lever eller ej.

1813 den 12 februari ”Sedan framlidne löjtnanten vid kongliga amiralitetet välborne herr Herman Celsing genom 3ne utgivna skulde och pantebrev av den 12 januari år 1759, den 30 oktober 1760 och den 5 januari 1761 överlåtit pante- och besittningsrätten av säteriet Stora Häggåna med tillhörig rå och rörs hemman Lilla Häggåna, Månsgården till framlidne direktören Jonas Malm, vilken panträttighet nu är uti framlidne fru Gröns arvingars ägo så haver herr Cornelius Olbers till oss undertecknande, såsom avlidne löjtnant Herman Celsings närmaste och enda arvingar med en summa av 800 riksdaler banco förnöjt oss för vår lösningsrättighet till nämnda säteri och rå och rörs hemman, varföre vi samma lösningsrättighet oss avsäga och härmed på herr Cornelius Olbers transportera. Likväl med förbehåll att icke någon hemul eller annat ansvar må oss eller våra arvingar tillhöra. Sthlm den 12 februari 1813. Såsom tillförordnad förmyndare för framlidne L. G. Celsings omyndig barn: Carl Johan Iserhjelm, Knut Kurck, Elof Ihre å egna och mina kära hustru fru Lovisa Elisabet Celsings vägnar.”

1813 den 11 maj skedde en överenskommelse mellan fru Anna Gröns brorsöner och arvingar, varigenom Cornelius Olbers blev ägare av Häggåna sedan han utlöst sina bröder Jacob och Axel Fredrik, samt kusinen Vincent Olbers med flera tillsamman 9 arvingar. Cornelius Olbers född den 22 juni 1774, frun Sara Johanna Sahlström född den 6 mars 1775, son Levin Fredrik född den 8 september 1801.

1821 vid husförhör stodo assistens Daniel Olbers och hans fru Rabe såsom boende på Häggåna.

1825 den 13 november lystes för professorn teologie lektor Carl Johan Knöös i Skara och änkefru Anna Elisabeth Olbers på Häggåna.

1827 den 23 mars såldes Häggåna exekutivt då Cornelius Olbers gått i konkurs. Egendomen inropades av hans hustru Sara Johanna Olbers född Sahlström för 2,666 riksdaler 32 skilling rgs.

1830 den 24 oktober svarade Cornelius Olbers för Häggåna.

1832 den 28 juni meddelades från häradsrätten att Sara Johanna Olbers född Sahlström ägande ½ mantal säteri Häggåna icke är belastat av flera inteckningar än den som herr landskamreraren J. F. Ryding den 30 november 1827 vunnit till säkerhet för 1,000 riksdaler banco med 6% ränta vilka bemälda Sara Johanna Olbers låntagit.

1832 den 8 november erhöll fru Sara Johanna Olbers av domprosten Carl Johan Knöös en lånfången summa av 533 riksdaler 16 skilling banco mot inteckning i egendomen. Lånehandlingen har en kuriös final: ”Såsom målsman för min kära hustru underskriven med samtycke Cornelius Olbers”.

1838 den 14 februari fick Sara Johanna Olbers ett lån på 1,000 riksdaler banco av lagman A. P. Sandberg mot inteckning i Häggåna.

1840 den 23 mars försålde fru Sara Johanna Olbers säteriet Häggåna till inspektoren Olof S. Ullgren och hans tilltänkta hustru Christina Elisabeth Olbers mot en köpeskilling av 6,000 riksdaler banco av vilken summa dock erlägges blott 4,666 riksdaler 32 skilling medan återstoden 1,333 riksdaler 16 skilling av säljaren föräras till köparens blivande hustru Christina Elisabet Olbers vilken är säljarens fosterdotter, riktig dotter till A. F. Olbers.

1840 den 29 oktober meddelades rätt för inspektor Olof S. Ullgren att utöva brännvinsbränning å Häggåna och att därvid begagna enkel pannredskap om 40 ¼ kannors rymd i stället för 38 ½ kannors rymd, såsom vid förra mantalsskrivningsförrättning.

1863 den 24 februari inhämtades genom upplysning att åkerjorden på Häggåna som till största delen består av mylla på lerbotten vanligen besås med 35 tunnor havre, 1 ½ tunna korn, 1 ½ tunna ärtor, 2 tunnor vicker, 1 ½ tunna råg och 1 ½ tunna vete förutom utsädet till potäter, utgörande 3 tunnor, samt att enär gården hitintills varit mycket dåligt skött, avkastningen av säden i allmänhet uppgått till endast 5te kornet i medeltal räknat varemot potäterna avkastat från 10de till och med 20de kornet. Dessutom är en del av jorden avsatt till ett par större klövervallar. Å hemmanet finnas goda beteshagar och ej obetydligt annan naturlig äng. Lövskog finnes till avsalu och barrskogen är mera än tillräcklig till husbehov. Gravlången lämnar tillfälle till gott fiske. På hemmanet vars brukning utgöres av en dräng och tre pigor förutom tre dagsverkstorpare anses kunna vinterfödas ett par oxar, 16 andra större och mindre nötkreatur, tre hästar och 8 á 10 får förutom de kreatur som å torpen kunna underhållas. - Uppskattades till ett värde av 24,000 riksdaler.

1863 den 26 mars köpte Svante Cornelius Ullgren av sin moder Christina Elisabet Ullgren och sin syster Johanna Elisabet Ullgren 2/6 mantal Häggåna för 16,000 riksdaler och då han samtidigt i arv efter sin fader Olof Ullgren bekommit 1/3 mantal, är han så ägare till ½ mantal Häggåna.

1938 äges Lilla Häggåna av Einas Larsson, tidigare Albert Larsson, Lars Olsson (1863) och Bengt Bengtsson.

1928 äges Stora Häggåna av Y. Zimmerman, tidigare Ternstedt och Ullgren.

Karta: Häggåna

Hälltorp

Sedan 1550 upptagas två gårdar, vartill snart kommit en utjord. Första ledet är ursprungligen namnet Helge. Skattegården äldre jordebok skattehemman 1 mantal. Änkansgården äldre jordebok frälsehemman 1 mantal.

1412 den 2 februari stadfästes i Skoftebyn av två rådmän i Lödöse det köp, varigenom herr Gustaf Magnusson av Hans Olsson förvärvade gårdarna Råda och Hälltorp. Samma köp omförmäldes ockå i ett brev av den 24 juni 1412.

1564 Gunnar skattade 1 skeppa korn och sådde 10 tunnor, äng 50 lass.

1565 Gunnar skattade 0.

1573 efter danska kriget ½ öde.

1578 ägdes Sven av Erik Abrahamsson.

1584 skattade Oluf Björnsson 4 skeppor korn, Olof skomakare 2 skeppor.

1587 Lille i Hälltorp förött.

1606 ägdes Sven av herr Erik Åbjörnsson.

1621 1/8 krono ägdes av Nils Olofsson.

1624 den 4 oktober hölls ting i Hälltorp.

1627 den 30 juni är Hälltorp uti Upphärad socken en hel skattegård av eld uppbränd, både gräs och gods, allt det de ägde, undantagandes deras lösa boskap, så att de arme folk måste tigga sin föda och förmå icke komma gården till makt igen, utan att de få frihet på några år på utlagorna, vilket alltid sedvanligt haver varit, där sådan skada sker, eftersom skadan är stor, till vilket uti höge överhetens nådiga behag hemställt är.

1630 Per ägdes av Gustaf Lejonhufvud.

1633 års boskapslängd, Esbjörn säde 6 tunnor, ungt sto 1, stut 2, kor 3, gammalt får 4, ungt får 2, ungt svin 1.

1640 den 13 maj blev välborne herr Gustaf Lejonhufvuds landbo Bengt Pederson i Trssebo anklagad av rättaren Per Andersson i Hälltorp, för det han haver inlupit uti hustru Gumlas gård och tomt i Trassebo och slagit bemälta Gumla blånader, för det hon hade ”hyssat” sin hund på hans svin, som voro inne på hennes vintersäd. Han kunde icke neka därtill, varför rätten dömde honom till 40 mark böter, treskiftes.

1651 års räntelängd: Skatte hela hemman, Esbjörn i Hälltorp, Lars Kruses regemente, häst. Frälsehemman Hela, Per i Hälltorp, Gustaf Lejonhufvuds rättare Per Andersson i Hälltorp fritt. Utjordar: En i Hälltorp, Beata de hela Gardie köpt till frälse.

1652 den 22 september köpte Lennart Torstenssons änka Beata de a Gardie en kronojord i Hälltorp.

1657 den 4 juni satt Olof i Hälltorp som nämndeman.

1663 den 10 juni satt Anders i Hälltorp nämndeman.

1665 den 22 maj blev bevittnat, att välborne Marina Lakes gård Hälltorp haver varit och är ett gammalt säteri, fast bönder därsammanstädes nu boende äro, och resolverades, att det härefter vid samma friheter förbliva skall, de vederbörande hava sig till efterrättelse.

1673 den 9 juni satt Anders Jönsson i Hälltorp alltjämt nämndeman.

1687 Hälltorp 1 hemman ägdes av riksrådet greve Nils Brahe.

1690 innehades godset, enligt Lindblad av Nils Brahe.

1692 den 22 februari nämndes Peder i Hälltorp som förmyndare för moderlösa barn.

1704 den 7 oktober resolverades, att Hälltorps skaltekvarn skulle nedrivas till dämmet och totaliter ödeläggas.

1727 den 7 augusti kyrkovärden Torsten Svensson i Hälltorp.

1729 den 30 april avsomnade kyrkovärden Torsten Svensson i Hälltorp, 69 år.

1737 den 16 februari satt Olof Larsson i Hälltorp nämndeman.

1745 den 14 oktober ärvde fyrmästare Joachim Lundgren av sina föräldrar en kronojord i Hälltorp, köpt enligt kammarkollegii köpebrev av den 14 januari 1703.

1763 den 11 september avled avskedade soldaten Måns Persson från Hälltorp, 92 år.

1779 den 30 augusi höll ting i Hälltorp angående gränstvister.

1792 ägdes Hälltorp av J. W. Brag.

1812 den 11 september anlände till Inger Larsson i Hälltorp en i flera år i hela orten kringvandrande man vid namn Sven Svanberg, änkling. Han var frisk vid ankomsten och önskade följande dag bli förd till en syster, som han sade vara i Vänersborg boende, men på vägen till Sjökullen avled han i skrindan. Kördes så tillbaka till Hälltorp, där kistan gjordes. Här var han känd för ärlighet och kallades Vise-Gubben, enär han sålde visor. Sade sig vara 80 år.

1829 den 25 augusti nämndes Olof Jonsson i Hälltorp. Den 23 augusti nämndes Anders Ingersson i Hälltorp.

1859 den 9 februari hemmansägaren Andreas Olofsson i Hälltorps Skattegården.

1931 ägdes gården av Oskar Andersson.

1938 Hälltorp Skattegård 1:
Nuvarande ägare Nils Johansson 1929 -; tidigare:
hans bror Karl Johansson 1911-29,
hans far Johan Nilsson 1894-1911,
hans svärfar Johan Andersson omkring 1852-94,
hans far Anders Ingesson 1830-52.

Hälltorp Skattegård:
Nuvarande ägare Herbert Larsson 1933 -; tidigare:
August Olsson 1916-33,
Gustaf Svensson 1868-1916,
Nils Andersson
hans far Andreas Eriksson dog omkring 1838.

Hälltorp 1:2:
Nuvarande ägare Frans Larsson köpt 1900 -; tidigare:
hans far Lars Nilsson 1864-1900,
hans svärfar Sven Larsson omkring 1838-64,
dennes far Lars Svensson 1806-sterbhus 38,
hans svärfar Lars Eriksson -1806.

Hälltorp Skattegård 1:5:
Nuvarande ägare Carl Albert Larsson 1899 -; tidigare:
hans far Lars Nilsson 1894-99,
Johan Oskar Andreasson 1885-94,
hans far Andreas Olsson omkring 1860-85,
dennes far Olof Larsson köpt före 1830,
hans far Lars Olofsson.

Hälltorp Änkansgården 1:
Nuvarande ägare Levin Eriksson; tidigare:
Alfred Andersson, Andreas (tillnamn okänt),
Anders Lorentz Andersson och Johan Magnusson.

Hälltorp Änkansgården 2:
Nuvarande ägare Oskar Andersson 1908 -; tidigare:
hans svärfar August Olsson 1885-1908,
hans far Ola Andersson - 1855,
Anderas Larsson ägare omkring 1830-omkring 1844.

Hälltorp Änkansgården 3:
Nuvarande ägare Nils Nyblom 1930 -; tidigare:
Gustaf Larsson 1920-30,
Alfred Johansson 1919-20,
Ferdinand Johansson 1907-19,
Oskar Andersson 1903-07,
Hans Olofsson 1879-1903,
hans svärfar Johan Johansson -1879,
Olof Jönsson omkring 1830

Karta: Hälltorp

Höljebacka

Första gången jordeboken 1564, kyrkohemman. 1 mantal. Första ledet är västgötadialekt hölj ”göl, djupare vattensamling”. Gården ligger vid´en mindre höjd nära ett kärr.

1564 Börje sår 4 tunnor, äng 10 lass.

1573 Höljebacka öde.

1574 Höljebacka Ingemar upptogs på 2 års frihet, efter att ha legat öde i 8 år.

1576 Höljebacka Tor öde.

1584 Erik skattar 1 ½ skeppor korn.

1628 tilldelades kronohemman ¼ trumslagare Anders Espingsson.

1651 års räntelängd: Kronohemman hela, Höljebacka, Beata de la Gardie köpt till frälse, gör halvt och är upptaget på frihet till anno 1657. Enligt Lindblad skulle gården sedan övergått till Christina Stenbock.

1652 den 22 september köpte Lennart Torstenssons änka Beata de la Gardie.

1659 i juni vittnade häradsnämnd, att 1658 haver grevinnan Beata de la Gardies hela hemman Höljebacka legat öde.

1665 den 15 november vittnade nämndemannen Helge i Nyckleby, att på grevinnan Beta de la Gardies hemman Höljebacka, som brukas till häften av Börje Svensson, är innevarande år blevet hö 21 slädestackar, råg 6 travar och 3 stackar, därav 8 skeppor strid och 1 skeppa slö, havrestackar 6, därav 17 skeppor, stutthalm 4 stackar, långhalm 16 kärvar, som brukas till taks förfärdigande.

1687 upptogs den till skatt, efter att länge varit öde och i frihet, ägdes av Anders Torstensson.

1739 och 1740 uppgjorde Kilian Rotkind karta över utskogen till Höljebacka.

1763 upprättade J. M. Beckman karta med beskrivning över hemskogen till Höljebacka.

1774 upprättade L. J. Beckman karta över inägorna till 3/8 mantal Höljebacka.

1776 bodde klockaren Magnus Ekeroth, 58 år, på Höljebacka.

1859 den 30 november sökte Jon Torsson i Nyckleby leda i bevis, att torpet Åsatorpet vore en kyrkans tillhörighet, vilket bestreds av Höljebackas båda delägare, Andreas Larsson och Andreas Olsson, vika väl hört berättas, att Höljebacka varit kyrkohemman, men för över 200 år sedan försålts från kyrkan, under vilken tid Åsatorpet även varit ansett såsom en Höljebacka tillhörande lägenhet. Vilket också blev skiftesförrättningens utslag.

1860 den 27 augusti. Den sten, som är liggande i gamla kyrkogårdsmuren och till en del belägen å Toregården i Snartorp genom utbytet nu tilldelad mark, äga delägarna av Höljebacka rättighet avhämta inom den 25 mars nästkommande år. Vid samma tillfälle upprättades ett ägoutbyte mellan Snartorp Toregården och Höljebacka. Höljebacka Nedergården ¼ mantal:

Karta: Höljebacka

Ingelsängen

Sedan 1550 upptagas tre gårdar. På ägorna ligger Upphärads järnvägsstationen. Första ledet är ursprungligen genitiv av det fornsvenska mansnamnet Ingulf. - Skattegården äldre jordeboken skattehemman 1 mantal även kallad Svensgården. Kronogården äldre jordebok kyrkohemman 1 mantal (½ oförmedlat). Augmentsgården äldre jordebok frälsehemman ½ mantal (upptages 1550 såsom 1 mantal). Gården har varit augmentshemman, d.v.s. ett sådant vars ränta var anslagen som tillökning till ett rusthåll.

1486 den 9 januari försålde fru Ingegerd Jensdotter, änka efter herr Laurens Snagenborg, till Nils Klausson Sparre, hovedsman på Älvsborg, bl.a. en öde tomt i Ingelsängen. Dokumentet undertecknat av Ramund Basse, häradshövding i Flundre härad.

1564 Kyrkolandbo Peder skattade ½ skeppa korn, frälselandbo Olof ½ sår 7 tunnor, äng 70 lass, Börje hel kyrkobonde sår 4 tunnor, 40 lass.

1570 Börje pantsatt till Göran Torstensson.

1572 kyrkohemman Göran Torstensson i underpant, som herr Hogenskild Bjelke uppburit panten på.

1573 Björn ½ öde.

1574 Jon pantsatt till Göran Torstensson, Olof ½ frälse ägdes av herr Lindorm Torstensson.

1578 Olof ägdes av Anders Olsson till Oddetorp.

1581 Björn ½ öde för fattigdoms skull.

1584 Björn skattade 4 skeppor korn, kyrko ½ Per Jonsson skattade 2.

1609 Olof ägdes av Anders Olsson till Oddetorp.

1624 under Restad för ladugårdsbonde.

1628 Anders tillhörde Forstena.

1651 års räntelängd: Skattehemman hela, Per i Ingelsängen, överste Johan Stake regemente fritt. Kronohemman hela, Ingelsängen, Ch. J. Ekeblads regemente, öde 7/8, gammal förmedling på ½ i ovisst. Frälsehemman halva, Ingelsängen, Beta de la Gardies gods. Enligt Lindblad ägdes gårdarna av Chatarina Stenbock på 1600-talet.

1670 den 18 juni dömdes Hans Olufsson i Ingelsängen, som stått i olovligt förhållande till Anna Bengtsdotter, till 80 marks böter, men alldenstund inga pengar funnos, skulle han med gatlopp bestraffas.

1681 förmedlades kronohemman till ½.

1682 den 12 juni satt i nämnden och ”å skaftet höll” Sven i Ingelsängen. 1692 den 26 oktober bötade till kyrkan båtsman Erik i Ingelsängen 2 riksdaler silvermynt.

1687 den 21 november lånade av kyrkan ärvördige Hans i Ingelsängen 4 riksdaler, varför han pantsatt 2 ”behåldne kor”, Asmund i Ingelsängen lånt 4 riksdaler mot pant av ett par röda oxar.

1687 indelt till gamla meriterade officerare, skatte gammalt infanterihemman, nu augment.

1695 den 20 januari lystes för båtsman Sven Jonsson och Anna Larsdotter. De skola bo uti ett båtsmanstorp vid ingelsängen.

1706 den 29 juni. Båtsman Lars Stark, Ingelsängen.

1711 den 3 februari satt Lars Persson i Ingelsängen nämndeman. Den 22 juni upplade kaplan Nils Forsman för rätten förmyndarräkning för kyrkoherde Jöns Forsselius´ barn, vilka ägde Ingelsängen.

1720 den 3 februari hade f. d. länsman Lars Andersson råkat i krakel med sin syster, kaptenskan Britta Lundgren, om stolrum i Rommele kyrka, men voro nu förlikt och dela stolrum nr 3. Bönderna förmenade, att fru Britta ej hade rätt till sitt stolrum i Upphärads kyrka såsom boende utom socknen. Hon åter gjorde gällande, att hon såsom ägare till ½ gård Ingelsängen hade rätt till stolrum. De menade, att hon ägde denna rätt, endast om hon själv brukade Ingelsängen.

1721 den 23 januari satt Lars Persson i Ingelsängen nämndeman.

1723 Kronogården förlänt kapten Benjamin Wulfschmitt i livstid.

1731 den 20 augusti. Kvartermästare Jonas Forsell i Ingelsängen.

1741 den 1 juni. Korpral Anders Forsman såsom ombud för sin svärmoder fru Britta Lundgren, ägare till Ingelsängen.

1743 den 23 september avled kvartermästare Jonas Forsell i Ingelsängen, 56 år.

1749 den 19 december madame Britta Forsell i Ingelsängen.

1750 den 10 juli ting i Stora Boda för ägodelningstvist mellan denna gård och skattebönderna i Augmentsgården i Ingelsängen.

1752 den 8 november lystes för trädgårdsmästare Bengt Nilsson Hägg och jungfru Sophia Forsell i Ingelsängen.

1752 den 9 november inlämnade riksdagsmannen för Bjärke, Ale, Flundre härader Anders Larsson räkning för dagtraktamente för 305 dar efter 1 daler 16 skilling för dag, tillsamman 456 daler 16 skilling.

1770 den 8 november resolverade rätten att augmentsräntan av Augmentsgården i Ingelsängen skulle gå till Kalvheds Ugglegården, tillhörig Kornett Anders Forsman och hans hustru Elsa Utfall, och icke till Delehed, tillhörig N. Sölcher. ¼ av rusthållet Ingelsängen ägdes av löjtnant Georg Henrik Örnflycht. ”Emedan Kalvhed är sämre än Delehed”.

1774 den 25 mj hade hustru Börta Eriksdotter begärt äktenskapsskillnad från sin man Per Andersson i Ingelsängen.

1775 den 23 maj. Sterbhuset efter riksdagsmn Anders Larsson i Ingelsängen uppgick till fast och löst 2384 daler.

1796 den 19 augusti hölls tingssyn vid Ingelsängen.

1815 den 11 januari satt Torsten Nilsson i Ingelsängen nämndeman.

1816 den 20 mars delades augmentsräntan av Ingelsängens Augmentsgård lika mellan Delehed och Kalvheds Ugglegården.

1827 var Andreas Torstensson ägare till Ingelsängen Kronogård.

1829 ägdes Augmentsgården av Johannes och Andreas Andersson,
” Kronogården av Andreas Torstensson och änkan Anna Christina Andersdotter,
” Skattegården av Andreas Olofsson, Olof Persson, Andreas Olofsson och nämnda änka Anna Christina Andersdotter.

1833 den 20 oktober lystes för tillträdande hemmansägaren Andreas Andersson i Ingelsängen.

1835 utgjorde jordeboksräntan av Ingelsängen Augmentsgård ½ mantal kronoskatte: 1 skålpund smör 7 skilling, 9 ½ kappar spannemål 1 daler 35 skilling, 2 dagsverken 34 skilling, 2 årliga hästar 9 skilling, 1 kungshäst 3 skilling.

1836 den 12 juli nämndes självägare Olof Jonsson i Ingelsängen Augmentsgård.

1838 den 2 maj nämndes självägare Andreas Persson i Ingelsängen.

1938 Ingelsängen Skattegården:
1. Nuvarande ägare Gustaf Niklasson.
2. Nuvarande ägare Erik Bodén; tidigare Johan Svensson, Sven Johansson, A. G. Eriksson, Erik Olsson.
3. Nuvarande ägare Karl Bengtsson; tidigare J. O. Bengtsson, August Niklasson.
4. Nuvarande ägare Helfrid Gustafsson; tidigare J. Nordqvist, Johan Svensson, Martin Johansson, Johan Andersson, Torsten Andersson.

Ingelsängen Kronogården:
1. Nuvarande ägare Adolf Andersson; tidigare Aron Johansson, Karl Johansson, J. F. Tengbom.
2. Nuvarande ägare Alfred Oskarsson; tidigare Oskar Johansson.

Ingelsängen Augmentsgården
Nuvarande ägare Gustaf Petersson; tidigare August Olsson

Karta: Ingelsängen

Jordbron

Jordbron nämnes första gången i jordeboken 1573 och var ursprungligen ett kronotorp. Tidigt är dock upptaget som hemman, ½ mantal. Stället hette äldst (på) Skogen. Första ledet av ordet Jordbron är tydligt nog, det senare i den gamla betydelsen ”väg över sank mark”.

1584 Bengt på Skogen skattade ½ skeppa korn.

1585 Bengt förött.

I början av 1600-talet ägdes gården av Christina Stenbock.

1628 Skogen ¼ tilldelades Lars Persson i Prestebo.

1632 den 3 maj lät salige lagläsaren Anders Torkelsson giva förmedlingsbrev på ½ Militie kronohemman Jordbrone.

1634 nämndes gården under namnet Jordbrona.

1640 Bengt Andersson i Jordbron besitter och haver fritt Skogen ½.

1652 hade skogvaktaren Bengt Jordbron som tjänstehemman.

1655 års rannsakan om omistliga gods nämner ”Jordbroen i Upphärads socken, gammal skogvaktarehemman, är sedan kommet under krigsskatten”.

1662 besvärade sig kaptenen Måns Jonsson i Jordbroen över bönderna i Kilahult, det de allt för mycket göra honom förfång, i det han genom deras förvållande haver nu alleredan mist 3 stora kreatur, vilka av Kilahultsbönderna äro illa slgna. Resolution: Emedan Kilahult är välborne Hans Kafles tillhörighet, skall han vid tjänlig tid bliva påmint härom, att kaptenen må härutinnan skäligen bliva klagolös ställd.

1664 den 19 maj ”framsteg för rätten kapten, manhaftig Måns Jonsson och föregav, det han för 8 år sedan haver oppå sin lön bekommit ½ kronohemman Jordbron, vilket haver varit alldeles avsigkommet och nedbrutet, åker och äng med skog övergångne, gärdesgårdar helt förfallne, så att då kaptenen haver vid hemmaners tillträde intet haft sammanstädes ett hus till att kunna vistas uti, utan måst vara inhyses hos grannarna, till dess han haver låtit hugga timmer, där som gårdens åker är, som är länge legat öde, och efterty kaptenen haver mycket påkostat, innan han haver detta ½ hemman kunnat upprätta, vilket eljest utan några års friheter och utlagors tillgift intet haver ske kunnat, begärdes härpå tingsrättens attest, vilket honom häradsnämnd icke förvägra kunna, som jämte många fler av tillstädes varande tingsallmoge vittnade och bekände så i sanning vara, som ovanbemält är.”

1668 inlämnade kapten Måns Jonsson till rätten det ovan nämnda förmedlingsbrevet av lagläsare Torkelsson.

1687 anslaget till länsmanshemman.

1688 nämndes länsman Lars Anderson som ägare till Jordbron. Hans hustru hette Anna Christiansdotter utfall.

1694 nämndes sonen mons. Oluf, vilken liksom de övriga sönerna upptog familjenamnet Lundgren.

1705 nämndes sonen Oluf Lundgren överkvartermästare. Om han är samme, som sedermera 1714 nämnes ryttmästare i Krattorp, är ovisst.

1719 vigdes dottern Elsa med länsman Gunnar Ekelund.

1727 års bänkelängd visar, att bänk No 2 i Upphärads kyrka var anslagen åt Krattorp och Jordbrona, 5 platser.

1734 den 29 maj avled länsmannen i Flundre härad Lars Anderson i Jordbron, 76 år gammal, begrovs den 3 juni vid Rommele.

1734 nämndes konstapeln i Stockholm av kungl. Artilleriet Joachim Lundgren som ägare. Gift med Elisabeth Maria Cronander.

1742 den 14 januari avled äreborna matrona Anna Utfall på Jordbrona.

1745 års dombok säger, att fyrmästaren Joachim Lundgren ärvde efter sina föräldrar bl.a. hela rusthållet Jordbron ¼ . 1752 nämndes han minör, 1759 löjtnant, 1764 artillerilöjtnant.

1750 den 26 december nämndes fru Elisabeth Maria Cronander.

1753 den 4 maj nämndes överminören Joachim Lundgren.

1757 den 4 maj nämner fru Elisabeth Lundgren som ägare, men 1762 prs dombok säger, att Joachim Lundgren är dess ägare.

1765 den 30 juni avled capitainen av kongl. artilleriregemetetet välädle herr Joachim Lundgren av colique, senedrag och uppkastning, sedan han berömligen och christligen levat uti 60 år 5 månader, begrovs uti Rommele kyrka.

1768 den 14 augusti lystes för välborne Hindrik Georg Öhrnflycht från Munkebo och änkefru Elisabeth Maria Cronander på Jordbrona.

1770 lystes för dottern Hedvig Charlotta Cronander och korpralen vid Bohusläns dragonregemente herr Hans Gyllengren ifrån Hjärtums pastorat.

1777 försålde Hindrik Georg Örnflycht och hans hustru Elisabeth Maria Örnflycht till kapten Johan Christian Sorbonne ¼ skatterusthåll Jordbron . Köpeskillingen var erlagd med 4000 daler silvermynt, eller 666 2/3 specie.

1779 var kapten Sorbonne bosatt på Jordbron.

1785 den 10 januari avsomnade kapten Johan Christian Sorbonne på Jordbron, 60 år gammal.

1785 stod kaptenskan änkefru Britta Hedvig Sohlberg, tydligen änka efter kapten Sorbonne, som ägare till Jordbron.

1791 den 5 april avled akpten Sorbonnes änkefru Brita Hedvig Sohlberg av håll och styng, 48 år gammal, på Jordbron.

1792 den 11 maj vigdes dottern Jeanna Charlotta Sohlberg med krigskommissarien Magnus Berg från Trollhättan.

1797 den 9 april lystes för fänriken vid arméns flotta Samuel Fredrik Sorbonne på Jordbron och Anna Maria Lund på Jordbron. Han var sedan bosatt på Jordbron.

1813 fanns på Jordbron blott en åbo Lars Andersson, 29 år.

1827 nämndes som ägare Lars Andersson.

1845 och intill 1851 nämndes ägaren Martin Andersson.

1855 nämndes Johan Nilsson som ägare. Senare ägare, enligt uppgift av nuvarande ägare, Nils Jonason eller Johansson. August Nilsson, född 1842, död 1925.

1938 äges gården av August Lorentsson, gift med förre ägarens dotter, Albertina Nilsson.

Karta: Jordbron

Karstorp

Första gången gamla jordeboken 1573, ursprungligen kronotorp, tidigt upptagen såsom hemman (½ mantal). Överflyttad från Rommele socken 1871. Förra leden är antingen namnet Karl eller något av de fornsvenska mansnamnen Kal, Kar, Kalf.

1564 Anders skattade 1 skeppa korn, sådde 6 tunnor, äng 40 lass.

1569 vid ting i Ålstad vittnade och svuro länsman och nämnd på boken, att Karstorp ligger på Häggårds skog och med rätto bör ligga under Gunnar länsmans gård, efter det att samma torp är byggt uppå en 5:te part i förbemälte skog, som honom rätteligen tillkommer, och däröver bevist, att Gunnar länsman haver givit dem, som upptagit samma torp för sitt arbete 150 mark.

1584 Anders skattade 1 skeppa korn, var tillförene torp, nu ½ krono.

1590 Anders bör stå inskriven i Rommele.

1610 den 29 juli köpte välborne Johan Lilia K. ½ krono av kronan under ärftligt frälse.

1619 den 11 oktober satt Svenning i Karstorp i nämnden.

1634 den 8 april nämndes Hans Byrsson i Karstorp såsom delägare i tomt i Sörby.

1637 den 16 mars sålde Svenning Gunnarsson i Karstorp en gård i Snartorp till Kyrkoherde Gunnar Benedicti.

1644 den 14 december köpte överste Christian Ekeblad Karstorp av kamrer Jod Bernssons (Hanssons) änka. Hennes man hade enligt välborne Johan Liljas brev, emot riktig betalning tillhandlat sig gården av kronan.

1651 års räntelängd, Kronohemman halva, Karstorp ½, välborne Johan Lilja köpt till frälse, lyder nu Kr. Joh:son Ekeblad till, bränt av vådaeld.

1657 den 4 juni tilltalade Per Svenningsson i Karstorp sin bror Joen Sveningson i Snartorp, att han hade stört och ryckt hans hsutru Maret Amunsdotter och skällt henne för en fanens människa och trollpacka, vilket Joens hustru och dotter i lika måtto gjort haver. Joen tillfrågades av rätten, om han det gjort, vartill han svarade, att emedan Pers hustru många gånger först skällt honom för en tjuv, bad han henne av ivrighet och obetänksamhet gå sin kos sägandes: ”Gack skam i våld, din trollpacka”. Nämndemannen Helge i Nyckleby och Oluf i Snartorp vittnade, att de hört dem på båda sidor bruka elak och skamlig mun, men huru det begyntes, veta de intet. Joen tillfrågades, om han ville tillstå, att han beskyllt sin brorshustru för en trollpacka. Då svarade han: ”Ja, allt hava de mycken djävulskap att dragas med”. Då tillfrågades Joen, huru han kunde bevisa denna rova beskyllning. Då svarade han, att Per och hans hustru sänt bud efter en trollkarl, som bodde i Östad soken i Ale härad, som kallades Östadgubben, att han skulle göra åt deras boskap för sjukan, vilken ock var hos dem, och drog med köv därifrån. Per Svenningsson nekade sig hava sänt bud efter samma gubbe, utan sade, att han ko från Väne härad och var hos sin svärfar Ane i Fors, varifrån han kom till honom och var där om natten och sade sig kunna göra åt skabben. Hustru Maret fäste lag till hösttingen att gå sig fri från denna beskyllning med ärliga dannekvinnors självtolfteed.

1658 den 24 augusti köpte Silfverlood Karstorp av översten Christopher Ekeblad för 230 specie.

1659 den 1 juni meddelades vid rätten, att Karstorp fordom haver varit länsmanboställe. Per Sveningssons farfar tjänade hos kamrer Jos Hansson, vilken sålde gården till överste Christopher Johansson Ekeblad, och denne har nu överlåtit gården på överste Silfverlood.

1666 den 18 november intygar kongl. Kammarkollegium, efter rannsakan, att Karstorp inte är infört uti jordeböckerna före 1635 utan endast ifrån 1636 under titel kronohemman.

1670 den 28 januari hade kyrkoherde Bengt i Rommele av Per på Karstorp fått en del ved, som emellertid sedan arresterats, d.v.s. beslagtagits, enär man misstänkte, att den icke bekommits på fullt ärligt sätt. Det visade sig nu, att han tagit den på en svedja, varför prästen fick behålla veden.

1670 den 26 september besvärade sig Oluf Persson på Karstorp över länsman Oluf Nilsson i Nyckleby.

1687 ägdes Karstorp av fru Ingrid Silfverlood.

1690 ägde, enligt Lindblad, O. Silfverlood ännu Karstorp.

1717 den 20 februari, tvistade ryttmästare Olof Lundgren och fru Charlotta Reuterström alltjämt om frälsehemmanet Karstorp, att hans halvnadsbonde under sin herres bortovaro i kriget överfallit hans kära hustru, Märta Sophia Gyllenhahö, inträngt i hennes hus i bara skjortan och överöst henne med okvädingsord. Ryttmästaren hade för detta ärendes skulle måst resa från sitt i Wassbo varande kompani. Bonden gemälde, att allt vore gemen lögn, knöt näven i munnen på ryttmästaren, beskyllandes honom för att fara med list och bönhasseri, förutan många andra anstötligheter och svordom inför rätten.

1720 den 3 februari tvistade ryttmästaren lof Lundgren och fru Charlotta Reuterström alltjämt om frälsehemmanet Karstorp.

1730 den 1 mars ryttmästaren Olof Lundgren och fru Märta Gyllenhahl på Karstorp.

1742 den 14 mars lystes för herr Adam Lundgren på Karstorp och jungfru Christina Davidsson i Stora Boda.

1747 den 18 mars avled ryttmästaren Olof Lundgren, 80 år.

1748 den 5 juni lystes för fouridaren vid Västgöta-Dals regemente Lorentz Litsberg och jungfru Anna Maria Lundgren.

1758 den 10 mars ägdes Larstorp av Levinius Olbers.

1761 den 15 april avled ryttmästerskan välborna fru Märta Sophia Gyllenhahl, som tidigare bott på Karstorp.

1761 den 3 november. Innehavarinnan av frälsehemmanet Karstorp fru Anna Elisabeth Olbers.

1766 den 9 maj dop hos kaptenen i Svenska Ostindiska Kompaniets tjänst Levinius Olbers och fru Ellisabeth Maule på Karstorp. Den 28 september dog hos Johan Peter Olbers och fru Catharina Sahlberg på Karstorp. Nu hade kapten Levinius Olbers flyttat över till Högärdet.

1771 den 6 november var kapten Levinius Olbers fortfarande ägare till Karstorp.

1772 års husförhör: karstorp beboddes av Johan Peter Olbers 41 år och fru Catharina Sahlberg, 28 år. Mamsell Christina Cronsjoe, som snart skulle bli kapten Levinius Olbers andra maka, börjar förekomma på Karstorp.

1779 den 28 mars lystes för prosten och kyrkoherden i Skepplanda högvälborne Magnus Anders Knape och välädla fru Catharina Sahlberg på Karstorp.

1792 den 27 mars försålde Anders och Catharina Knape och deras styvbarn Vincent Olbers, Agathe Cornelia och Christina Eleonora hemmanet Karstorp.

1792 den 23 november nämndes Daniel Olbers på Karstorp.

1793 den 27 januari nämndes fru Anna Margreta Hegardt på Karstorp.

1795 den 19 april lystes för assistenten i Ostindiska kopaniet Daniel Niclas Olbers på Häggåna och änkefru Anna Margreta Hegardt på Karstorp.

1803 års husförhör: Karstorp, assistent Daniel Olbers 42, fru Anna Margreta Gaedda 46 år

1820 den 11 november artilleristen Johannes Frögdenberg, som varit brännmästare på Karstorp.

1821 års husförhör: Karstorp, Nils Henning född 8 januari 1792, fru Anna Brita Roth född 16 juni 1791, änkefru Anna Margreta Henning född 21 juni 1761.

1827 den 22 juli, Andreas Häger på Karstorp. Redan vid husförhör 1825 nämnes han på Karstorp, född den 2 maj 1794.

1829 den 1 augusti lystes för hemmansbrukaren Andreas Häger på Karstorp och Anna Brita Jonasdotter i Nyckleby.

1830 vid kyrkoherdeval stod Andreas Häger som ägare till Karstorp.

1846 ägdes Karstorp av Andreas Häger. Barnen med Anna Brita Jonasdotter voro omyndiga med O. Ullgren som förmyndare.

1938 ägdes Karstorp av Johannes Eliasson, tidigare av C. Karlsson, Olof Andersson och intill 1846 av Andreas Häger.

Karta: Karstorp

Krattorp

Äldre jordebok skattehemman 1 mantal. Första ledet är det fornsvenska ordet Krake.

1538 den 26 augusti satt i nämnden Sven i Kragetorp.

1550 kallades gården Kråketorp.

1552 var Arvid Svartz gammal knekt, de nya voro Arvid Ivarsson och Per Arvidsson.

1564 skattade Arvid 2 skeppor korn och sådde 9 tunnor, äng 80 lass.

1584 skattde Lars 7 skeppor korn.

1651 års ränktelängd: Skattehmman hela, Börje i Krattorp, Lars Kruses regemente häst.

1687 gement hästhemman under kavalleri.

1690 den 26 december. Catrina Göstafsdotter Mört i Krattorp. Hon nämnes på flera ställen och tituleras jungfru, alltså en förnäm dam.

1692 den 26 november lystes för monsieur Anund Andersson i Krattorp och dygdesamma Mrgreta Olofsdotter på Häggåna. Bor nu uti Prässebo i Ale härad.

1696 den 3 mars försålde kyrkoherde Jöns Forsselius´ änka, Brita Andersdotter, sin arvedel i Krattorp hela gård till sin broder korpralen Anund Lundgren. Oluf Lundgren i Krattorp och kronolänsman Lars Andersson voro ett par andra barn till salig löjtnant Anders Anundsson, vilken på son tid var ägare till gården.

1711 den 22 juni ägde kyrkoherde Jöns Forsselius´ barn ännu kvar sina andelar i gården. Förmyndare för den var kaplan Nils Forsman.

1714 den 6 april dop hos kompaniskrivaren Olof Bolin i Krattorp och fru Märta Gyllenhahl.

1732 den 16 september dop hos kompaniskrivare Olof Bolin i Krattorp, fru Catharina Lundgren, gudmor fru Lundgren på Pressebo.

1745 den 14 oktober ärvde fyrmästare Joachim Lundgren av sina föräldrar ¼ skatterusthållet Krattorp, efter köpebrevet den 6 mars 1742.

1755 den 13 november sergeanten Hindrik Sparrve och fru Brita Sparve i Krattorp, även följande år den 10 mars.

1756 den 25 oktober. Kornett Ture Memsen och hans hustru Jacobina Almstedt ägde Krattorp.

1757 den 15 januari fru Jacobina Memsen på Krattorp, kornetten och livdrabanten Ture Memsen på Krattorp.

1762 den 21 maj hade drabanten herr Ture Gabriel Memsen, vid fest och glam på Krattorp, överfallit och misshandlat landsgevaldigern Malcolm Davidsson, som var gäst. Denne fordrade ersättning för liden skada och sveda.

1762 den 7 mars ägdes skattekronorusthållet Krattorp av P. Svahlin.

1768 den 18 april nämndes ännu fru Jacobina Memsen.

1769 den 5 februari lystes för frälseinspektoren Anders Thiulén på Koberg och änkefru Jacobina Memsen, f. Almstedt, på Krattorp.

1770 den 6 november var ägaren till Krattorp ¼ rusthåll Anders Eriksson Thiulén instämd till tinget av aägaren till ¾ kronorusthåll Krattorp Niclas Sölscher.

1771 den 13 januari lystes för inspektor Anders Flink och Hans fästekvinna Anna Elisabeth Memsen på Krattorp. Den 11 mars avled änkan Anna Olofsdotter i Krattorp, som blve död om natten av os, 59 år gammal. I samma stuga och av samma orsak dödde också två andra personer, nämligen drängen Erik Larsson, som tjänade hos herr Rommel i Delehed, 20 år, och gossen Hans Andersson från Snartorp på 11:te året gammal.

1774 den 2 mars inspektor Thiulén, fru Jacobina Thiulén på Krattorp.

1774 den 3 april avled inspektor Anders Thiulén på Krattorp av feber, 49 år.

1775 den 8 november nämndes Nilclas Sölscher som ägare till ¾ rusthåll Krattorp.

1776 års husförhör: Krattorp, fru Jacobina Almstedt, mågen Jacob Jacobsson 33 år, hustru Eva Memsen 28 år.

1777 den 31 augusti lystes för sergeanten från Karreby socken och hemmanet Vägstorp Jacob Boberg och Anna Elisabeth Memsen från Krattorp. Kungl. M:s nåd resolution för Anna Rlisabeth Memsen att få träda i annat gifte, av den 5 juni 1777 uppvisades och återlämnades. Bröllop i Krattorp den 17 oktober.

1778 den 10 januari dop hos länsman Johan Hindrik Smitt i Krattorp, mor Lena Maria Kindberg, 25 år.

1793 den 11 maj. Rusthållaren Anders Malmström på Krattorp.

1796 års husförhör: Krattorp Anders Malmström 48 år, fru Häger 56 år.

1820 den 5 juni lystes för kapten vid ingeniörskorpsen Johan Anton von Matern i Göteborg och jungfru Maria Margreta Malmström på Krattorp.

1824 den 2 april avled f. d. kronlänsman Anders Malmström på Krattorp av bröstfeber, 62 år.

1827 den 20 januari dop, far Nils Henning på Krattorp, mor Anna Brita Malmström, 35 år.

1835 den 1 februari protesterade nämndeman Johannes Andreasson i Krattorp över att klockaren i Upphärad, Olof Nilsson, vägrat honom läkemedel, då han förra sommaren vid kolerans framfart blivit angripen.

1850 nämndes hemmansägaren Andres Jonsson i Krattorp.

1854 den 5 februari lystes för läraren vid Upphärads skola Anders Magnus Andreasson och hemmadottern Maria Greta Jonsdotter i Krattorp, han 24, hon 26 år.

1938 äges en del av Krattorp av Alfred Peterssons sterbhus, tidigare ägaren Anders Jonsson och Jon Andreasson. En andra del äges av Vilhelm Johansson, tidigare av Johannes Persson och Fredrik Bergius. En tredje del äges av Johan Adolf Andersson, tidigare av Adolf Andersson, E. Hyrén, August Niklasson och Niklas Jonsson. En fjärde del äges av Alf Olsson, tidigare av Anna Johansson, Aron Axelsson, Elam Johansson, lotta Olofsson och Anders A. Eriksson.

Karta: Krattorp

Kroken, Socknebacken

Första gången jordeboken 1573, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (½ mantal). Namnet är bestämd form av ordet krok ”krök, vrå”.

1579 Olof kronotorpare hava knekt vid Anders Åkessons fana, fri för gärder.

1584 Olof skattade 2 skeppor korn.

1619 den 7 juli: Ingebret i Socknebacken haver nedkvistat ektoppar och grenar för sin boskap i stor fodernöd. Blev sakfälld efter recessen för kungsförbud till penningar 40 daler, konungen enskilt.

1628 rustmästare Hans Tolsson tilldelades socknebacken kronohemman ½.

1651 års räntelängd: Socknebacken, Lars Kruses regemente fritt.

1674 den 16 oktober resolverade rätten, att korpralen Anders Anundssons i Socknebacken väg till Krattorp skall vara 5 alnar bred.

1676 den 12 februari bekom löjtnanten Anders Anundsson gården under skattemannarätt.

1677 den 26 februari bekom löjtnanten av Västgöta kavalleri Anders Anundsson i Socknebacken hade fått allt sig frånstulet v fienden, medan han var i skånska armén.

1687 alltid varit under kavalleriet.

1751 den 23 maj dop hos volontärdragonen E. Häger(t), mor Inga Sina Ekelund, Socknebacken.

1752 den 3 december nämndes monsieur Joachim Ekelund på Socknebacken.

1755 den 19 november värderades ½ kronohemman Socknebacken till 160 daler silvermynt.

1761 den 3 november hade besökaren (= tulluppsyningsman) Martin Forsselius oförhappandes hemsökt krogen Munkviken nära Lilla Edet och där funnit brännvinstygen i gång samt tagit en del buteljer i beslag. Ägaren Hans Lund tilltalar honom vid tinget för övergrepp och försvarar sig med att han är ägare av ½ gård Kroken, men där ej bränt, då där var brist på vatten. Besökaren hävdar den meningen , att man skall bränna, där man har gårdsbruk, För övrigt hade Lund sålt brännvin på sin krog vid Munkviken.

1763 den 18 februari avled frälsefogden Lars Lundqvist på Socknebacken, magsjuka. Den 23 augusti dop hos trädgårdsmästaren Bengt Hägg på Kroken eller Socknebacken, mor Sophia Forsell.

1790 den 22 november avled gifte mannen Bengt Hägg på Socknebacken av collique, 66 år.

1790 års förteckning på kvarnar som ännu ej uppförts i jordboken: Socknebacken, husbehovskvarn, Kvarnkommissionens utslag den 22 juli 1774, bibehålles.

1828 den 11 januari ägdes Socknebacken av bonden Bengt Andreasson och hans hustru Annika Johnsdotter, vilka detta år inköpte ¼ mantal kronoskatte rusthåll Delehed av Olof Persson i Snartorp. Bengt Andreasson byggde den nuvarande byggnaden på Kroken. Efter Bengt Andreasson ägdes gården av sonen Anders Bengtsson och hans histru Anna Katrina Hansson från Råda, därefter av Albert Andersson från Ale härad och senare av Efraim Hyrén från Skaraborgs län vilken

1910 sålde gården till C. Adolf Jonsson, vilken

1938 är dess ägare.

Karta: Kroken

Kronoberg

Första gången jordeboken 1600, ursprungligen frälsetorp, tidigt upptaget såsom hemman (¼ mantal). Överflyttat från Rommele 1871.

1606 Anders ägdes av greve Magnus.

1651 års räntelängd: Frälsehemman fjärding, Kronoberg, hertig Adolph Johans strögods. Enligt Lindblad tillhörde gården fordom Visingsborgs grevskap men reducerades och förpantades av H. Von Gerdes.

1657 den 3 februari meddelades, att bl.a. Kronoberg ¼ frälsehemman är tilldelad riksskattmästarens enskilda tjänare och hovryttare till lön.

1681 reducerades efter att tidigare ha donerats till Per Brahe.

1687 ägdes av drotsen Magnus Gabriel de la Gardie, vilken det till underpant uppdragit president von Eek och sedermera transporterat till kommissarien von Gerdes som underpant på hans hos kronan havande fordran från 3 juli 1680.

1728 den 1 juli avsomnade Anders Bengtsson på Kronoberg, var 98 år gammal.

1759 den 30 januari uppvisades för rätten ett memorial med anhållan om bevis, att professor Mesterton, arvtagare till H. Von Gerdes, var innehavare av rntan till bl.a. Kronoberg, förpantat av kronan.

1771 den 5 mars var skomakarmästaren Dittlof Böcker boende å Kronoberg.

1771 den 6 november Anders Arvidsson ägare till Kronoberg.

1786 den 28 november utfärdade K. M. Utslag, varigenom rätt medgavs innehavaren av Kronobergs mjölkvarn, Peter Flodin, att bruka den för husbehovsmäld.

1827 den 22 juli dop hos inspektoren Anders Classon på Kronoberg, mor Stina Kajsa Holm, 38 år.

1938 äges ena delen av gården av Emil Johansson, tidigare av A. G. Eriksson, Fritz Hansson, Hans Börjesson, Johan Larsson, Lars Andersson och Daniel Classon. Den andra delen ägds nu av Oskar Ottosson, tidigare av Oskar Olsson, Karl Andersson och Anders Andersson.

Karta: Kronoberg

Kullen, Klockarekullen

Första gången jordeboken 1600, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal).

1628 Olof Svensson i Källehult tilldelades Kullen kronohemman 1/8, som ägdes av Axel Soop.

1651 års räntelängd: Kronohemman, Fjärdings, Kullen, Ch. Jo. Ekeblads regemente fritt.

1687 ägdes av fru Beata Lejonhufvud, tilldelat munsterskrivaren.

1690 ägdes gården, enligt Lindblad, av Beata Leijonhufvud.

1693 avträddes av Bernhard Liewen.

1731 den 20 juni nämndes klockaren Erik Toresson på Kullen. Tydligen ha klockaren bott på gården.

1765 den 15 november avled änkemannen kyrkvården Töres Eriksson på Klockarekullen.

1806 den 25 januari mottagit av klockaren Hans Jonsson på Kullen 46 daler 21 skilling.

1938 äges gården av Patrik Johansson, tidigare av M. Nilsson, Patrik Teodorson och Abraham Nilsson.

Karta: Kullen

Kärret, Lövsjökärr

Första gången jordeboken 1604, kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Gården ligger vid Kärrsjön, som förr även torde ha haft namnet Lövsjön.

1651 års räntelängd: Kronohemman, fjärding, Lövsjökärr, grev Gustaf Adolf Leijonhufvud köpt till frälse den 5 maj.

1687 övergick gården till G. M. Leijonhufvud.

1691 den 4 februari anhöll högvälborne fru Christina Lewenhaupt genom Anders Ekman om laga uppbud på frälsehemmanet Lövsjökärr.

1700 ägdes Kärret av Christina Lejonhufvud; 1725 ägdes av Carl Ollonberg.

1740 den 11 mars var kapten Michel Modh ägare till Kärret.

1744 den 14 maj ägde översten Carl Ollenberg och löjnant Arvid Bergström Lövsjökärr.

1750 ägdes av Baron Carl Ollonberg.

1790 års förteckning på kvarnar, som ännu ej uppförts i jordeboken: Lövsjökärr, husbehovskvarn, av ålder njuten liten skvalta, beviljad av kommissionen att bibehållas.

1800 den 19 november avled nämndeman Hans Svensson i Lövsjökärr, av ålderdom, 77 år.

1800 den 5 augusti avled nämndes självägaren Bengt Andersson i Lövsjökärr.

1938 äges en del av August Andersson, tidigare av Jonas Johansson, Johan Johansson. En annan del äges nu av Karl Svenssons sterbhus.

Karta: Kärret Lövsjökärr
Kättetorpet, Röttetorpet

Första gången jordeboken 1594, ursprungligen kronotorp, seanre överfört till hemman (¼ mantal). Härledningen av namnets förra led är oviss.

1651 års räntelängd: Skattehemman fjärding, Erik i Röttetorp, Christian Johan Ekeblad regemente fritt.

1687 Kättetorpet ¼ ägdes av riksrådet Anders Torstensson.

1706 den 28 november utfärdade kongl. Kanmmarkollegium skattebrev för ¼ Kättetorpet 1/8 Kättetorpet, augment under Kalvhed Ugglegården ½ och Delehed ½, ägda av fru Britta Utfall. Detta på grund av en anhållan från Johanna Olofsdotter i Kättetorp, vilken i 50 års tid bebott gården, att ”hon måtte få inlösa gården, som stammen ingen direkt nytta har av, alldenstund den ligger ungefär 1 mil från stammen och då vägen är ganska djup och elak genom moras och mossar, så att ingen kärra eller annat dylikt kan därifrån komma fram med”. Denna anhållan, ställd till landshövdingen beviljades, och för 65 daler försålde kronan 1/8 kronohemman Kättetorp till åboen Johanna Olofdotter.

1718 klagade Töres Andersson på sin husbonde fru Britta Utfall, att hon vägrat emottaga hans erbjudna skatt i myntetecken.

1726 den 11 maj fick Töres Andersson fasta på ½ Kättetorp, vilken gård han dels självt, dels köpt av bröder och systrar.

1764 den 26 maj, medan ännu Töres Andersson och hans kustru Anna Töresdotter voro i livet, sålde äldste sonen Olof till sina två andra bröder, Lars och Anders, och sin syster, Johanna, sin andel i 8-dels kronoskattehemman Kättetorpet för 100 daler silvermynt och flyttade med hustru och barn från gården.

1765 gjord uppteckning på den egendom efter avlidne Töres Andersson , som arvingarna, änkan Anna Töresdotter, och myndiga barnen Olof, Lars, Anders samt omyndiga Johanna, hade att ärva: 1 brännvinskanna med 24 stycken pipor 24 daler. I ko 35 á 45 daler, i kviga 16 daler, 1 sugga 2 daler, 1 brun häst 65 daler, 1 sto 10 daler.

1765 den 5 mars sålde andre brodern, Lars Töresson till sin yngste broder aAners Töresson sin andel i 8-dels Kättetorpet för 250 daler silvermynt, emot det nämnde broder utfäster sig ”vår enda kära syster Johanna Töresdotter i livstiden föda och försörja”. Gården blev således Anders Töressons uteslutande egendom, ven systerns del skulle han ensam ärva.

1765 den 26 juli blev följande testamente avfattat: ”Alldenstund min yngsta kära son, Anders Töresson, i kärlig välmening åtagit sig i livstiden som ett lydigt barn mig sköta och med livsuppehälle väl försörja samt efter döden hederligen till graven beledsaga låta, har jag funnit mig däremot föranlåten till nämnde min käre son Anders med sunt förnuft och gott betänkande avlämna och testamentera all den egendom, av vad namn den vara må, mig i boet efter min salig man Töres Andersson på min 1/3-del och fördel vid delningen rätteligen tillfallit, allenast härav lämnas till äldste sonen Oluf Töresson en skinntröja och en gammal lärftskjorta samt till sonen Lars en sugga och en åkesläde, och att detta allt av mig oryggligen hållas skall, och min yttersta vilja utan någon ringaste förändring skall vara och förbliva, i vilken händelse och där någon disposition eller ändring efter min död eller efter detta dato av någon skulle uppvisas, den intet vara gällande, i vars hand den då vore finnandes, varder med mitt och ombudne vittnens namns undersättande bekräftat, vilket skedde på Kättetorpet den 26 juli 1765. Anna Tolsdotter”.

1790 års förteckning på kvarnar, som ännu ej uppförts i jordeboken: Kättetorpet, husbehovskvarb, urgammal, bibehålles, då den ingen skadar.

1810 den 23 maj delade arvingarna efter änkemannen Anders Töresson och hans dotter Ingeborg Andersdotter, som också var död, boet. Aringarna voro: Per Olofsson och Anna Andersdotter i Vabodan, Anders Olofsson och Karen Andersdotter på Torpet eller Lilla Björndalen, vilka sålde sina delar till brodern-svågern Töres Andersson och svägerskan Annicka Olofdotter på Kättetorpet för 333 riksdaler 16 skilling silvermynt.

1810 den 2 juli vid auktion efter Anders Töresson betalade för en ko 201 daler silvermynt. Han hade dött den 11 maj 1810, efterlämnande sonen Töres Andersson och döttrarna Anna och Karen.

1834 den 20 maj försådde Töres Andersson och hasn hsutru Annika Olofsdotter sitt ägande 1/8 mantal Kättetorpet till sin son Olof Töresson för 1333 riksdaler 16 skilling rgm.

1835 års jordebok upptager augmentsräntan till rusthållet Delehed nr 25 att utgå från Kättetorpet 1/8 mantal Jordboksräntan: penningar 5 skilling, ½ skålpund smör 2 daler 10 skilling, 2 dagsverken 34 skilling, 1 kungshäst 3 skilling. Mantalsräntan: penningar 9 skilling, 7 ½ kappar spannmål 1 daler 14 skilling, byggnadshjälp 5 skilling, skjutfärdspengar 2 skilling, ¾ ökedagsverk 42 skilling, 1 ½ drängedagsverk 26 skiling, forlön för 7 ½ kappar spannmål 3 skilling.

1842 avled Töres Andersson på Köttetorpet i vattensot. Hans hustru Annika Olofsdotter, född 1782 avled först 1875, 93 ½ år gammal. Deras son Olof Töresson övertog nu gården.

1879 den 11 oktober försålde Olof Töresson och hans hustru Anna Britta Andreasdotter till sin son Anderas Olofsson Kättetorpet för 5000 kronor.

1879 den 3 december avled Olofs broder Anders Töresson på Kättetorpet i lunginflammation, 72 år gammal.

1938 äges Kättetorpet av Gustaf Andersson, tidigare av Anders Johansson, Vilhelm Johansson, Andreas Olsson-Olofsson och Olof Töresson.

Karta: Kättetorpet

Maden

Första gången jordeboken 1675, frälsehemman ¼ mantal. Nu 1/8 mantal skilling. Enligt Lindblad har Christina Stenbock avstått gården.

1687 ägdes Maden ¼ av riksrådet Anders Torstensson.

1790 den 16 mars testamenterade M. Davidsson till sin dotter Hanna Susanna Davidsson Maden 1/8 mantal.

1938 äges Maden av Aron Andersson, tidigare av Ferdinand Andersson och Andreas Johansson.

Karta: Maden

Månnered

Första gången jordebok 1611, ursprungligen frälsetorp, tidigare upptaget såsom hemman (¼ mantal). Första ledet synes vara genitiv av ett mot det fornsvenska kvinnonamnet Manehild svarade fornsvenska Manhild.

1628 kronohemman ¼ tilldelades Svenning Andersson; 1629 ägdes av herr Gustav Lejonhufvud.

1651 års räntelängd: Frälsehemman fjärding, Månleryr, Gustaf Leijonhufvuds strögods, förpantat till salige Stålmans arvingar.

1687 ägdes av fru Beata Lejonhufvud.

1690 ägdes gården enligt Lindblad, av Beata Leijonhufvud.

1693 avträddes av Bernhard Liewen.

1796 den 3 mars. Bonden N. Person hade före sitt äktenskap med Marit Nilsdotter tillhandlat sig 1/8 skilling kronor. Manleryr för 283 riksdaler.

1938 äges gården av Alfred Niklasson, tidigare av August Olsson, Gustaf Svensson, Johan Nilsson och Nils (tillnamn okänt).

Karta: Månnered

Nyckleby

Sedan 1550 upptagas två gårdar. Första ledet är ursprungligen bestämd form av fornsvenskans adjektivet mykil ”mycken stor”. Jämför Miklagård för Konstantinopel. Övergården äldre jordebok skattehemman 1 mantal, Nedergården äldre jordebok skattehemman 1 mantal.

1564 skattade Peder 2 skeppor korn och sådde 6 tunnor, äng 100 lass, Helge sådde 7 tunnor, äng 70 lass.

1584 Helge skattade 1 skeppa korn.

1619 den 11 oktober satt John i Nyckleby nämndeman.

1622 den 26 september hölls ting i Nyckleby.

1628 Predikanten herr Anders Nilsson till Nyckleby.

1634 den 8 april satt Lars i Nyckleby nämndeman.

1651 års räntelängd, Skatte hela, Lars i Nyckleby. Lars Kruses regemente häst, Per i Nyckleby, Christian Johan Ekeblads regemente fritt.

1670 den 26 september säges att nämndeman Helge i Nyckleby var åldrig vorden, men icke förty tilldelade han vid gravöl i Kalltorp en viss Oluf Persson i Karstorp en örfil.

1675 den 8 oktober orkade Helge i Nyckleby icke längre, varför hans son utnämndes i hans ställe till nämndeman.

1687 1 hemman till förste korpralen, likaledes 1 hemman gammalt infanteri, nu augment.

1697 den 21 november Nils Jonsson i Nyckleby pantsatt sin flesta skattjord för att av kyrkan erhålla ett lån av 6 riksdaler.

1722 den 29 oktober sakfälldes bl.a. Olof Nilsson i Nyckleby för olaga ölsalu, till förfång för den privilegierade krogen i Lilla Edet.

1731 den 1 augusti blev ock tillsagde Olof Nilssons grannar i Nyckleby, eftersom han sjävl intet var tillstädes, att de skulle varna honom, det han intet håller krog och därmed förtörnar Gud och förargar mänskor, och besynnerligen att han intet gör det om söndagarna, antingen före eller efter predikan.

1739 och 1740 upprättade Kilian Rotkind en karta över utskogen till Nyckleby by.

1743 den 19 juni avsade sig Jon i Grottorp kyrkbibeln, då Sven Toresson i Nyckleby åtog sig honom för 10 öres avgift till kyrkan om året, så länge han haver honom.

1802 den 2 december utfärdades fastebrev á 2/9 skattekrona Nyckleby Övergården för Anders Karlsson, som av sin moder Ingeborg Olofdotter, den 17 juni 1801, tillhandlat sig gården för 333 riksdaler 16 skilling rgsedlar.

1805 den 12 april drunknade om natten änkan Helena Persdotter i Nyckleby Nedergård, i en källa där hon om morgonen fanns död. Efter all liknelse skulle hon hämta vatten till kylfatet vid bränning, som hon hade för händer och har då halkat utföre. Hon var 51 år.

1806 den 25 januari pliktade Hans Andersson i Nyckleby för olovligt ocker 30 daler.

1815 den 11 januari satt Johannes Bengtsson i Nyckleby nämndeman.

1827 den 15 februari tilldrog sig den beklagliga händelsen, att kyrkvärden, änkemannen Anders Karlsson i Ntckleby Övergård, som i sällskap med flera sina grannar varit i Göteborg, vid hemresan utanför Lilla Bommen om aftonen körde ner på isen och drunknade tillika med hästen. Han igenfanns under isen följande dag och hemfördes.

1829 den 1 augusti lystes för hemmans brukaren herr Andreas Häger på Karstorp ocfh hemmadottern Anna Britta Jonasdotter i Nyckleby.

1829 ägdes Nyckleby Övergården av Lars Andersson, änkan Marit, änkan Helena Persdotter och Anders Larsson. Nyckleby Nedergård ägdes av Lars Olofsson och Jonas Toresson.

1835 den 16 oktober lystes för handelsbetjänten Olof Andersson från Sjuntorp värdhus 26 år och hemmandottern Christina Jonasdotter från Nyckleby Nedergård, 21 år.

1838 blev Anders Andreasson ägare till 2/9 mantal kr. sk. Nyckleby Övergård dels genom testamente, dels genom köp från sin omycndinga syster Kristina för 666 risdaler rgs.

1844 nämnes hemmansägaren Anders Andreasson i Nyckleby Övergården.

1846 den 25 juni avled klockaren Olof Nilsson i Nyckleby, 74 år.

1848 tillhadlade sig Anders Andreasson och hans hustru Anna Greta Larsdotter 1/9 mantal kronoskatte Nyckleby Övergården av Sterbhusdelägarna efter Johan Larsson mot 2,200 riksdaler.

1860 omkring såldes 1/3 mantal Nyckleby Övergården efter Anders Andreasson till Anders Töresson.

1863 den 26 mars var Anders Töresson ännu ägare till gården, 1/3 mantal Nyckleby Övergården.

1864 överlämnade Anders Töresson genom köp 1/3 matal Nyckleby Övergården till sin son Johan Andersson född 1834 död 1904, kyrkvärd, för 1010 riksdaler. Johan Andersson är fader till nuvarande ägaren, kyrkovärden Oskar Johansson.

1879 den 3 december avled Anders Töresson i lunginflammation 72 år gammal. Hustru Kristina Andersdotter avled den 25 november 1885 av ålderdom, 80 år.

1901 den 23 mars avled Karl Andersson, ägare till 1/3 Nyckleby Övergården och gården övergick i nuvarande ägarens, Bror Karlssons, hand.

1938 äges 1/3 mantal av Övergården av Bror Karlsson, 1/3 av kyrkvärden Oskar Johansson och 1/3 av Frans Andersson från Grottorp. Ntýckleby Ängen äges nu av Karl Alrik Karlsson, tidigare av August Larsson, Karl Olsson och Ferdinand Johansson. Häftängsmaden äges nu av Karl Oskar Andreasson, tidigare av Gustaf Svensson och Karl Andersson.

Nyckleby Övergården kronoskatte 1/3 mantal: Anders Andreasson som
1862 sålde gården till Johan Andersson, vilken
1899 sålde den till sonen Oscar Johansson, som avled 1936.
1938 äges gården av sterbhuset.

Nyckleby Övergården kronoskatte 27/30 mantal.
1838 köpte Anders Töresson 2/9 mantal och
1847 köpte han 1/9 mantal.
1881 köpte sonen Karl Andersson gården.
1902 ärvde dennes son Bror Ceverin Karlsson 1/15 mantal och
1907 köpte han 14/15 mantal, men sedan frånsålde han 1/30 mantal, varför handelsbetjänt
1938 är ägare till 29/30 mantal.

Nyckleby Övergården kronoskatte 2/9 mantal. Johan Johansson lämnade gården till sin son Alfred Johansson, vilken
1908 sålde gården till sin systerson, Frans Andersson, vilken
1938 ännu är ägare av gården.

Nyckleby Övergården kronoskatte 1/9 mantal. Svante Andersson fick gården i arv av sina föräldrar, men sålde
1905 den till Otto Johansson, vilken
1934 sålde den till Helge Karlsson, som
1938 är ägare av gården.

Nyckleby Nedergården ¾ mantal. Abraham Nilsson lämnade gården i arv till sonen Henrik Nilsson, som
1918 sålde den till August Johansson, vilken jämte barnen Anna och Johan
1938 är ägare till gården. - Den 1 juni 1908 antändes genom åskslag ekonomibyggnaderna, som alla nedbrunno till grunden, varvid en del kreatur innebrändes.

Nyckleby Nedergården ¼ mantal. Karl Johansson hade ärvt gården av sina föräldrar, men
1920 bytte han med Johan Larsson, som
1927 sålde den till Sven Svensson, vilken
1931 sålde den till Robert Asp, som samma år bytte den med redaktör Ernst Wilke i Vänersborg, som
1935 sålde den till järnhandlare Mårten Andersson i Vänersborg, vilken
1938 ännu är dess ägare.

Karta: Nyckleby

Rågkvid

Äldre jordebok kronohemman ½ mantal. Första ledet är ordet råg, som ledet är det fornsvenska kvi i betydelsen ”kringgårdat åkerstycke”.

1564 Kronolandsbo Torsten skattade 1 skeppa korn och sådde 4 tunnor, äng 30 lass.

1570 var Torsten pantsatt till Göran Torstensson av Hogenskild Bjelke.

1584 Sven ½ skattade 2 skeppor korn.

1587 Sven hade Göran Torstensson i underpant.

1629 Nils Svensson uttogs till knekt.

1629 den 14 april kom för rätten Måns´ efterlevda hustru i Rogkvid och klagade till Gunnar Persson i Årebol, att hon och hennes barn hava lånat bemälte Gunnar Persson ett par oxar att plöja med. Och strax är en samma oxar bortstulen, medan han hade dem i värje och våld. Så kunde rätten ej annat finna eller döma, utan Gunnar äger betala samma stulne oxe, så dyrt han kan mätas före, efter gode mäns sägen.

1634 den 8 april hölls ting i Rogvid.

1634 skänkte framlidne befallningsman Nils Jönsson i Rogkvid en mässhake av röd taft.

1635 förärade hustru Kari Simonsdotter i Rogkvid ett handkläde sytt med silke på.

1640 den 13 maj nämndes kronobefallningsman Nils Jönsson i Rogkvid.

1646 den 22 november angav kronofogde Nils Jönsson i Rogkvid bonden Anders Persson i Lövås, som gått över älven och på norskt område stulit en häst om 5 riksdaler värde. Rätten kunde hans liv ej fria utan dömde honom att plikta efter tjuvbalken, att ogilder ligga för sin gärning.

1651 års räntelängd: Skattehemman halva, Nils i Rogkvid, befallningsman Nils Jönsson fritt i livstid, Lars Kruses regemente.

1661 den 4 september angavs befallningsman Nils Jönsson som brukare av Rogkvid.

1661 gifte sig kyrkoherden Jonas Laurentius Forsselius med Anna, dotter till befallningsman Nils Jönsson. Hennes dotter Elisabeth var gift med löjtnant Evert Häger.

1683 den 6 december fick överstelöjtnant Zacharias Rossbach gården för livstid utan frälsefrihet, tidigare varit kronan behållet.

1688 den 8 januari bodde löjtnant Evert Höger på gården.

1690 den 26 december nämndes gudfruktiga och dygdesamma hustru Elisabeth Jonsdotter i Rogkvid, löjtnantens hustru.

1697 den 8 januari klagade kyrkoherdeänkan Anna Nilsdotter Forsselius, att vådeld förstört boningshuset i Rogkvid med allt lösöre.

1700 ägdes gården av Zacharias Rossbach.

1702 den 31 januari hade sergeanten Anders Forsberg för en 1/2-part av Rogkvid fått 80 daler.

1703 köpte löjtnant Evert Häger ¼ Rogkvid av sin svärmoder Anna Nilsdotter, kyrkoherdeänkan, för 100 riksdaler courant.

1704 den 20 maj stod gudfruktiga Anna Nilsdotter i Rogkvid instämd av Upphärads kyrkovärdar. Hon hade 1697 av kyrkan lånat 2 riksdaler för att därför köpa vin till H. H. nattvards utdelande. Hennes ombud, sergeant Anders Forsberg, ålades att inom 6 veckor inbetala summan till kyrkan.

1707 den 16 maj kommo för rätten salige kyrkoherden Jonas Forsselius och hans hustru Anna Nilsdotter i Rogkvid efterlämnade arvingar: salig kyrkoherden Johannes Forsselius efterleverska Brita Andersson med sin nu senare man löjtnant Joachim Utfall, fältväbeln Anders Forsberg, kaplanen Nils Forsman med sin hustru Hanna Forselius samt andra systern Elisabeth Forselia etc. Alldenstund fältväbeln Anders Forsberg följande år skulle ut i kriget, blevo Nils Forsman och löjtnant Evert Häger förmyndare för salige Jöns Forsselius´ omyndiga barn.

1721 den 16 januari avsomnade löjtnant ädle och manhaftige Evert Häger i Rågkvid, 75 år.

1740 den 2 juli ägde arvstvist rum på Rågkvid. Sönerna Lars, Bengt och Johan Häger, sergeanter och kornetter, stredo med varandra bitterliga.

1744 den 22 januari beboddes Rågkvid av mäster Per Siöman.

1750 den 4 mars avled arkealimäster Siömans hustru, Helena Häger i Rågkvid, 62 år.

1750 den 22 april sålde Johannes Häger till sin svåger arkealimäster Peter Siöman ¼ Rågkvid.

1750 den 30 september lystes för arkealimäster Siöman och Hanna Johanna Forsman i Rågkvid.

1759 den 28 oktober lystes för dragonkorpralen Christina Lundgren och jungfru Britta Helena Forsman i Rågkvid.

1766 stod kornett Forsman för Rågkvid.

1769 den 15 oktober lystes för fältväbeln välborne Reinhold Otto Brummer från Mellby och änkan Hanna Johanna Forsman i Rågkvid.

1771 den 2 juni. Herr Reinhold Otoot Brummer i Rågkvid betalt intresse för 100 daler lån ett år och 5 veckor = 5 daler 15 skilling.

1772 den 24 maj dop hos familjen Brummer på Rågkvid.

1773 den 4 mars hade länsman Smitt anledning åtala försummelse med skjutsningen såväl vid Hans Maj:ts resa genom orten den 28 november föregående år som ock senare vid kanoners fortskaffande till Vänersborg bl.a. av herr Brummer och hans hustru i Rågkvid.

1776 års husförhörslängd: Rågkvid, Reihold Brummer 31 år, frun Hanna Forsman 43 år, hans far Gustav Brummer 61 år och mor Anna Helena Gillerstedt 74 år.

1778 den 28 februari avled väöborna fru Anna Helena Brummer, född Gillerstedt, i Rågkvid, av lungsot 75 år.

1780 den 22 april avled avskedade sergeanten välborne Gustaf Adolf Brummer på Rågkvid av ålderdom, 64 år.

1801 den 29 mars nämndes avskedade kvartermästare Otto Johan Brummer i Rågkvid.

1802 den 18 januari avled fru Hanna Johanna Brummer, född Forsman, på Rågkvid, av rosen 71 år.

1810 års husförhörslängd: Rågkvid, kommisarien Olof Lundbom 45 år, fru Johanna Maria Henning 25 år, 3 söner och 1 dotter samt systern Anna Maria Lundbom.

1811 den 3 januari kommissarien Olof G. Lundbom på Rågkvid.

1831 den 20 april nämndeman Jonas Tholsson i Rågkvid och Hans hustru Beata Jonsdotter.

1938 äges gården av Johan Olsson, tidigare av Olof Johansson, Patrik Andersson, Olof Johansson, Magnus Andersson och Lars (tillnamnet okänt), Vallen äges av Albert Johansson och Ramsvedjan av P. Anderssons sterbhus.

Karta: Rågkvid

Rörmaden

Första gången jordeboken 1675, skattehemman ¼ mantal. Första ledet är ordet rör, ovisst om i betydelsen ”vassrör” eller ”stenrör”.

1687 Rörmaden ¼ tilldelat majoren i lön.

1866 (omkring) köpte Olof Petersson av Johannes Johansson och denne av Jonas Larsson.

1879 (omkring) ägdes gården av Anders Olsson.

1894 köpte Karl Johansson av Svante Olsson. Innehade till 1906.

1906 - 1913 ägdes gården av Lars Nilsson.

1913 - 1916 ägdes gården av Alfred Andreasson.

1916 - 1927 ägdes gården av nuvarande ägarens far och mor, Anders Appelgren och hans hustru.

1927 övertog nuvarande ägaren John Appelgren och hans hustru Hilma Appelgren gården.

Karta: Rörmaden

Rösbacken

Första gången jordeboken 1573, ursprungligen kronotorp, tidigt upptaget såsom hemman (½ mantal). Första ledet är väl ordet röse.

1584 ½ krono Sever skattade ½ skeppa korn.

1585 blev Sever (Sigfrid) förött, var tillförene torp, nu ½ krono.

1626 blev Rösbacken bränt uti oktober, därför givs honom ett års frihet på H. M:s nåd befriat.

1628 uttogs Anund Nilsson till knekt.

1641 den 30 oktober köpte välborne L. Hindriksson Rytter Rösbacken ½.

1651 års räntelängd: kronohemman, halva, Rösbacken, översten välborne L. Hindriksson Rytter köpt till frälse.

1687 ägdes av Gustaf Stålman.

1690 innehades gården, enligt Lindblad, av kyrkoherde Forsselii änka.

1700 ägdes av salige Sven Forselii änka.

1705 den 27 januari nämndes sergeanten Anders Forsberg på Rösbacken.

1711 den 22 januari förelades rätten en förmyndarräkning efter kyrkoherde Jöns Forsselius. Hans fru hade i boet medfört 1000 daler silvermynt, av vilka 44 daler voro bundna i Rösbacken.

1716 den 22 oktober Madame Brita Lundgren på Rösbacken var svägerska till löjtnant Anders Forsberg. Han hade sönerna Jonas och Andreas Forsselius.

1725 ägdes av Anders och Catharina Forsberg.

1735 den 4 mars uppgavs fru Catharina Mört som ägare till Rösbacken.

1740 ägdes Rösbacken av löjtnant Arvid Bergström.

1743 den 19 juni angavs Hans Olofsson i Rösbacken för otidigt sängalag. Som det skett under hans minderårighet, medan han ännu icke hade rätt och träda i äktenskap. Blev han enligt lag och förordning bötfälld till 4 daler silvermynt, men i betraktande av hans fattigdom, skulle han få betala hälften och för den andra hälften göra arbete vid kyrkan.

1744 den 14 maj ägde översten Carl Ollonberg och löjtnant Arvid Bergström bl.a. Rösbacken.

1750 ägdes av löjtnant Anders Forsberg och Catharina Forsberg.

1760 den 19 maj tilltalade kyrkoherden Andreas Forsselius sin syster löjtnantskan fru Anna Forsberg att med ed styrka, att hon ej vidtagit någon köpehandling av något slag om ¼ frälse Rösbacken, som är honom tillhörigt.

1797 den 28 november Jordägaren i Rösbacken Cornelius Olbers.


1798 den 19 augusti lystes för herr Cornelius Olbers på Rösbacken och jungru Elsa Margareta Brag på Häggåna.

1799 den 18 december dop hos Cornelius Olbers och fru Elsa Greta Brag på Rösbacken.

1938 äges gården av Hjalmar Andersson tidigare av A. M. Johansson. Sjöslätten äges av Edvard Anderssons sterbhus, Verslemaden av Karl Johan Karlsson, Verslebacken av Fredrik Johansson.

Karta: Rösbacken

Sandbacken

Första gången jordeboken 1600, ursprungligen kronotorp, senare överfört till ehmman (¼ mantal).

1651 års räntelängd: Kronohemman fjärding, Sandbacken, Christina Johan Ekeblads regemente.

1687 Sandbacken ¼ indelt till beklädnadshemman under infanteriet.

1688 den 16 januari Beklädnadshemman: Sandbacken ¼ krono.

1693 den 1 mars avled gamle Håkan i Sandbacken, en gammal soldat i det tyska kriget, var 96 år gammal.

1938 äges gården av John Andersson, tidigare av (förnamn okänt) Rutgersson, (förnamn okänt) Andersson, Henrik Nilsson, J. V. Nordkvist, Fritz Johansson, Sofia Andersson, Jon Larsson och Johannes Andersson.

Karta: Sandbacken

Sjökullen

Första gången jordeboken 1594, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Hette äldst Kullåsen, senare Kullen.

1651 års räntelängd: Frälseheman fjärding, Kullen Gustaf Leijonhufvuds strögods, förpantade till salige Stålmans arvingar.

1688 den 17 januari Munsterskrivaren på Sjökullen, monsieur Anund Andersson.

1688 den 17 januari ¼ kronohemman Sjökullen anslås till munsterskrivarsäte.

1690 den 6 april munsterskrivaren Sven Persson på Sjökullen.

1749 den 11 maj avled gamle Jon Ingesson på Sjökullen, 93 år.

1828 den 14 september lystes för hemmadottern Britta Jonsdotter på Sjökullen.

1938 äges gården av Henrik Johansson, tidigare av Johan Eriksson, A. G. Eriksson, Olof Larsson.

Karta: Sjökullen

Snartorp

Sedan 1550 upptages två gårdar. Förra ledet är det fornsvenska mansnamnet Snari. Nr 1 äldre jordeboken skattehemman 1 mantal. Nr 2 äldre jordeboken kyrkohemman 1 mantal.

1540 års jordebok för Skara stift: Snaratorp, smör 1 pund, dagsverke 5.

1552 utsågs Olof Asbjörnsson till knekt och ”håller sig själv”. Gården betalade 6 mark.

1564 skattade Lars 2 ½ skeppor korn och sådde 9 tunnor, äng 40 lass. Peder kyrko sådde 4 tunnor, äng 14 lass.

1570 Jon pantsatt till Göran Torstensson av Hogenskild Bjelke.

1584 skattade Per skräddare 1 ½ skeppor korn.

1624 fältväbeln Bengt Persson besitter Snartorp.

1629 den 14 april kom för rätten Oluf Andersson i Snartorp och beklagade sig, att hans husbonde fänrik Bengt Perssons hustru fordrar av honom rotepenningar 2 daler. Blev rannsakat och befunnet, att han är inskriven landsknekt, dock utmönstrad nu först på generalmönstringen i Alingsås och finnes ej heller i rotelängden skriven. Blev i rätten avsagt, att han äger vara för samma rotepenningar fri och okrävd.

1640 den 13 maj blevo fyra namngivna nämndemän ålagda och befallde, att nästkommande måndag, som är den 18 maj, efter rep och stång avdela ägorna i Snartorp sålunda som härefter följer: först över hela egendomen avmätes en sjundepart, vilken sjundepart skall sedan delas i två lika goda parter, halvparten till vällovlige herr Erik i Vråstorp, och sedan den övriga jorden delas ute i tre lotter lika goda, den ene lotten till herr Gunnar och den andra till Erik i Vråstorp och den tredje till Karin Pedersdotter och hennes medarva, och sedan skola de nedersätta vissa och rättrådeliga skiljestenar och skiljemärken, som lag säger, efter deras laga fångs rättighet.

1651 års räntelängd: Skattehemman hela: Oluf i Snartorp, Lars Kruses regemente häst. Kronohemman hela: Snartorp, donerat till Silfverlood förmedlat och lagt för ¼ skatte, efter det med mindre intet kan bliva besuttit.

1657 den 4 juli framkom för rätten hustru Maret Anundsdotter i Karstorp och uttalade vissa misstankar, att Joen Svenningsson i Snartorp, hennes svåger, och hans folk voro ute för tjuveri, alldenstund hon haver mistat får, och de voro lådde i Snartorp, ty hade hon något hum på sin svåger, helst som hennes och hennes faders får följdes år, och faderns får voro olådda, och presumerades, att den som dem lådde, kände fåren. Rätten ansåg skäligt, att Joen befriar sig på nästa hösteting därför med en tremannaed. - Bland vittnen nämnes nämndeman Oluf i Snartorp.

1662 den 11 september tillfrågade herr Bengt Romelius å sin faders, herr Gunnars, kyrkoherdens i Rommele, vägnar Joen Svenningsson i Snartorp, om han ville stadeligen bliva vid det avtal, han vid senaste ting gjort om den 7:de parten ute bemälta Snartorp till att inlösa. Vartill han svarade sig än stå vid det han sagt haver. Blevo de alltså förenta om 21 ½ riksdaler 10 ½ öre kopparmynt, dem Joen i Snartorp skall utgiva till vördige herr Gunnar och Olof Hansson i Kalltorp, som participera gården.

1665 den 22 maj ägdes gården av herr Bengt, sedermera kyrkoherde i Rommele.

1673 den 9 juni ägde kyrkoherde Bengt Snartorps Skattegården.

1681 den 18 januari reducerades från överste Olof Ollonberg.

1687 till gamle meriterade officerares underhåll, till ryttmästaren.

1691 den 20 mars bevisade kyrkoherde Lars Forsselius hava köpt Snartorps hela gårds skatterätt.

1692 den 21 oktober lovade Nils Forsman att låta hsutru Gunnar Gunnarsdotter bo kvar i Snartorp, som han strax förut köpt av sin svåger kyrkoherde Lars Forsselius iRågnedal för 180 riksdaler silvermynt; ge henne 1 skeppa korn och en kålsäng i hennes livstid. Dock fordrade han, att hon och dottern må leva roligen och stilla och icke i någon måtto inquietera Nils Forsman eller hans fru.

1693 den 22 juli. Vördige kaplan Nils Forsman på Snartorp. Han bodde således där med sin familj och önskade därför. Att Gunnar och dottern förhöllo sig roligen och stilla. Kaplanens hustru, Hanna Forsselius, var dotter till kyrkoherde Jöns Forsselius.

1711 den 3 februari sutto Torsten Jonsson och Oluf Olufsson i Snartorp nämndemän.

1723 den 16 augusti nämndes fru Hanna Forsselia i Snartorp.

1731 den 4 februari avsomnade komminister Nils Forsman i Snartorp, 73 år.

1735 den 12 januari nämndes korpral Anders Forsman i Snartorp ch hans hustru Elsa Helena Utfall.

1742 den 23 februari satt Olof Olofsson i Snartorp nämndeman.

1743 den 16 januari satt Olof alltjämt nämndeman.

1744 den 16 juni kornetten Anders Forsman i Snartorp, hustru Utfall.

1745 den 25 februari avled nämndeman Olof Olofsson i Snartorp, 45 år.

1761 den 4 juni androg kornett Anders Forsman, att hans skattehemman Snartorp den 1 mars samma år råkat ut för vådeld, då ladugård, lada, fähus och stall tillika med foder, hö och halm, några större och mindre kreatur omkommit och förstörts.

1776 års husförhörslängd: Snartorp, Wilhelm Kloppert, 51 år.

1801 den 28 maj bortgick socknens allmosehjon Ingeborg Bengtsdotter bittida om morgonen från Bengt Haraldsssons hus i Snartorp, där hon skulle hava försörjning. Hon eftersöktes av både honom och grannar, men igenfanns ej förrän den 31 mars om eftermiddagen på Snartorps mosse, där hon låg död, utan att någon åkomma på hennes syntes. Hon var vid pass 76 år.

1828 den 11 januari transporterade Olof Persson i Snartorp ¼ mantal kronoskatte rusthåll Delehed, som han just köpt, på Bengt Andreasson.

1860 den 27 augusti förrättades ägodelning mellan Snartorps Toregård och Höljebacka, varigenom Snartorp fick den gamla kyrkogården.

1873 den 1 november ägdes Snartorp Toregård ½ av Anders Svensson.

1938 är Snartorps Skattegård uppdelad på 5 brukningsdelar: del 1 äges av Karl Larsson, tidigare av Joel Beijer, Alfred Andersson, August Bengtsson, Anders M. Johansson, Bengt Bengtsson och Anna Lisa Larsson. Del 2 äges av bröderna Erik och Bertil Patriksson, tidigare av Patrik Augustsson, Johan Andersson, Andreas Jonsson och Lars Andersson. Del 3 äges av Harry Jonsson, tidigare av Edvin Andersson och Anna Lisa Larsson. Del 4 äges av John Andersson, tidigare av O. G. Andersson, Karl Andersson, Andreas Karlsson, J. A. Andersson och Anders Nilsson. Del 5 äges av Johan Andersson, tidigare av Patrik Augustsson, Svante Andersson, Andreas Jonsson, Anders J. Johansson, Johan Andersson och Andreas Larsson.

Snartorps Toregården är delad i 2 brukningsdelar: Del 1 äges nu av Hjalmar Olsson, tidigare av Olof Petersson, Anders Petersson och Petter Olsson. Del 2 äges av John Johansson tidigare av August Johansson, Johannes Andersson, Alfred Andersson och Anders Svensson.

Karta: Snartorp

Spjutgiljan

Första gången reduktionsjordeboken 1685, jordeboken 1691, frälsehemman 1/8 mantal. Första ledet är ordet spjut, förmodligen i betydelsen ”björnspjut” (jämför den bredvidliggande Björndalen). Sista ledet är det bohuslänska dialektordet gilja ”hålväg”, bergspass”. Gården ligger mellan höjder.

1687 ägdes 1/8 Spjutgiljan av riksrådet Anders Torstensson.

1700 relaxerades till salige Anders Torstenssons sterbhus, ägdes sedan av fru Christina Stenbock.

1731 den 10 november ägde Carl Ollonberg frälsehemmanet 1/8 Spjutgiljan.

1750 ägdes 1/8 Spjutgiljan av Carl Ollonberg.

1774 den 8 november var Anders Andersson vid Sjuntorps kvar ägare till Spjutgiljan.

1824 den 24 mars ägdes gården av Sven Olofsson. Han antog då till arrendator på Trädesmaden beskedlige man Anders Svensson.

1938 är gården delad i två brukningsdelar: Del 1 äges av Johan R. Johansson, tidigare av Johan Olsson och Olaus (tillnamn okänt). Den andra delen äges av Fritz H. Johansson, tidigare av Fridolf Johansson, Janne Johansson och Johan (tillnamn okänt).

Karta: Spjutgiljan

Stubbhålan

Första gången jordeboken 1675, frälsehemman 1/8 mantal.

1755 den 10 april avled gamle Per Larsson i Stubbhålan, över 91 år.

1938 äges gården av Johan Olsson, tidigare av Olof (tillnamn okänt). Erik Olsson och Anders (tillnamn okänt).

Karta: Stubbhålan

Vadboda

Första gången jordeboken 1675, frälsehemman ¼ mantal (1/8 oförmedlat). Första ledet är ordet vad, väl i betydelsen ”fiskevad” (ett slags nät). Plats för upphängning av fiskeredskap.

1687 ägdes ¼ av riksrådet Anders Torstensson.

1690 tillhörde gården, enligt Lindblad, Christina Stenbock.

1786 den 19 juni hade bonden Olof Andersson i Vadboda sig upphängt och förgjort.

1810 den 23 maj ägdes Vaboda av Per Olofsson och hans hustru Anna Andersdotter.

1829 ägdes 1/3 Vaboda av Sven Olofsson.

1938 äges gården av Albert Andersson, tidigare av August Olsson, Albert Andersson, Anders Andersson, Anders (tillnamn okänt), Sven Svensson.

Karta: Vadboda

Vrångebäcken

Första gången jordeboken 1600, kronohemman ½ mantal. Namnet förmodligen efter den förbiflytande Storån. Ovisst är, om första ledet innehåller ordet vrång i betydelsen ”motsträvig”, ”svår att komma över” eller vrång i betydelsen ”krokig”. Gården blev, enligt Lindblad, reducerade från Harald Oxe.

1638 Peter Andersson borta på hemresa från Tyskland. Änkan begärde nådår på gården, som en annan fått regeringens brev på.

1651 ärs räntelängd: Skattehemman halva. Anders i Vrångebäcken, donerat välborne Erik Andersson Oxenstierna.

1681 blev gården reducerad från välborne Harald Oxe och indelt till infanteriet.

1688 den 16 januari Beklädningshemman: Vrångebäcken ½ skatte.

1938 äges gården av A. J. Jonsson och August Magnussons sterbhus.

Karta: Vrångebäcken

Vråstorp

Äldre jordebok skattehemman ½ mantal. Första ledet är oklar, möjligen är den ett ursprungligt Vrångs- av vrång, brukat som tillnamn.

1564 skattade Anders 1 skeppa korn. Peder ½ skatte sådde 4 tunnor, äng 40 lass.

1573 efter danska kriget var Vråstorp ½ öde.

1633 skattade Olof 2 skeppor korn.

1634 års boskapslängd, säde 2 tunnor, stut 2, kor 2, kvigor 2, risbit (ung bock) 2, gammalt får 2, ungt får 3, ungt svin 1.

1640 den 13 maj tilldömdes en part av Snartorp till nämndeman Erik i Vråstorp.

1647 den 21 maj pliktade Anders i Vråstorp 19 mark för ett par oförtullade stutar, som han dragit tullplatsen hemligen förbi och icke rättrådeligen sig vid tullen angivit.

1651 års räntelängd: Skattehemman halva, Erik i Vråstorp. Hemmanets åbo Erik i Vråstorp fritt i sin och sin hustrus livstid, både visse och alle ovisse persedlar, för 4 hans barn äro dumbar födde och i stor eländighet stadde.

1665 den 13 januari önskade nämndeman Erik i Vråstorp för sin ålders skulle avgå, och i betraktande av den tjänst han gjort, blev hans son Oluf Eriksson trots sin ungdom ”över någre sine 20 års” utsedd till hans efterträdare.

1673 den 13 oktober tilltalade nämndeman Oluf i Vråstorp länsmannen Oluf Nilsson, som skulle utgjutit på honom några skällsord, men som länsmannen andrager sig ej vara stämd, uppskjutes till nästa ting.

1683 den 6 december bekommo för livstid 3 stycken dumbar, gammalt behållet skattekronohemman.

1690 hade dumbarna på Vråstorp blivit bestulna av löjtnant Jonas Stålman på Ödeby. Det stulna bestod av 60 daler silvermynt, ett silverbälte om 35 ½ lod, en silversked etc. Värdet av det hela var enligt uträkning 116 daler. Tjuven borde lida på sitt liv, men överlämnades dock till Göta hovrätt.

1699 den 13 januari lade Vråstorpsborna uppå vite, att de innan nästa Philippi Jacobi förfärdiga sin skyldiga bro över Holadalsbäcken vid 40 mark plikt tillgörandes.

1718 den 12 maj . Inspektoren vid Lilla Edet Magnus Carlbergs bror Bernt död, och hans änka hade gift om sig med Lars Andersson i Vråstorp. Nu yrkar Carlberg, att arvet efter en död dotter i första giftet skall tagas för att betala en skuld, som brodern Bernt hade till honom. Det villfors.

1728 års kyrkobok för Fors skriver kyrkoherde W. Brag: För några och 20 år sedan voro i Vråstorp i Upphärads socken 3 dumbar – en son och två döttrar – vilka voro förmögna och bestulos av en löjtnant vid namn Stålman, den där i den på Lunneberget i Fors stående galgen för samma saks skulle upphängdes blev. Han var den förste, som där hängdes, han blive ock den siste. (Det torde vara skäl obs., att det står blive (= må bliva) icke blev, som en arkivforskare felaktigt tolkat texten och sedan velat göra gällande, att den siste, som avrättades på galgbacken Lunneberg, var Stålman, vilket tyvärr är långt ifrån sanning).

1739 förrättade lantmätare Kilian Rotkind storskifte på allmänningsskogen, varvid tilldelades Vråstorp ½ och Artorp Nolgården ½ lotten nr 12 enligt beskrivningen av instrumentet.

1744 den 19 oktober avled förareänkan Margareta Brobeck på Vråstorp, 83 år.

1747 den 19 oktober. Kvarlåtenskapen efter hustru Ingeborg Jonasdotter i Vråstorp uppgick till 2429 daler 22 skilling silvermynt – en aktningsvärd förmögenhet.

1777 den 5 november anhöll nämndeman Jonas Larsson i Vråstorp att i sitt vattenfall få anlägga en sågekvarn för ortens betjänings och få den skattelagd. Olbers, såsom ägare av Sjuntorp anser, att det finnes av sågekvarnar mer än nog – i Sjuntorp, Kalltorp, Åsbräcka, Ödeby och Torpet – de två senare i samma vattendrag, där Larsson ämnar anlägga.

1790 års förteckning över kvarnar, som önnu ej uppförts i jordboken: Vråstorp, husbehovskvarn, tillåten av kommissionen.

1795 förrättades av lantmäteriet J. V. Beckman laga skifte mellan Andreas Jonasson och dennes svärson Arvid Nilsson, vilka då innehade var sitt ¼ mantal. Tidigare innehade hela gården av Andreas Jonasson. Som efterträdare på Andreas Jonassons ¼ mantal angives sonen Johan Andreasson.

1807 sålde Johan Andreasson sin ¼ mantal till sin svärson och dotter.

1811 köpte Arvid Nilsson även denna ¼ och var således ägare till ½ mantal.

1821 köpte Jonas Arvidsson av sin fader, Arvid Nilsson, ¼ mantal och tillträddes den 1 mars 1822. Den andra ¼ mantal var avsedd för dottern Börta som troligen ej tog sin del i besittning ty något år senare blev Jonas Arvidsson ägare till ½ mantal. Sedan dess har gården ej varit delad.

1842 - 1852 var gården utarrenderad, ty Jonas Arvidssons son Anders var omyndig.

1852 övertog Anders Jonasson själv gården och innehade den till 1892.

1859 den 30 november var Åsatorpet beläget på Vråstorps ägor och kan ej anses tillhöra Höljebacka.

1892 - 1898 ägdes gården av Alfred Andersson.

1898 - 1929 ägdes gården av den föregåendes broder Carl Andersson.

1929 och alltjämt 1938 är Sven Carlsson ägare av gården.

Karta: Vråstorp

Äspenäs

Första gången jordeboken 1600, ursprungligen kronotorp, senare överfört till hemman (¼ mantal). Kallades förr vanligen Bråten såsom stundom ännu. Första ledet är ordet äspe ”aspskog, aspved”. Något när finnes ej vid gården.

1651 års räntelängd: Skattehemman fjärding. Änkan i Äspenäs, Lars Kruses regemente.

1687 till profossen.

1938 äges gården av J. A. Johansson, tidigare av Oskar Olsson och J. Hellström.

Karta: Äspenäs

Ödeby

Äldre jordeboken kyrkohemman (prebendehemman) 1 mantal (1550 frälsehemman).

1540 års Skara stifts kyrkliga jordebok: Prebenda Sancti Olavi i Gambla Lödöse, Ödaby i Flundre härad: smör 6 pund, dagsverke 4.

1564 prebendelandbo Thomas skattade 1 ½ skeppor korn, Bengt sådde 10 tunnor, äng 100 lass.

1565 skattade Tomas 1 skeppa korn.

1570 var Anund pantsatt till Göran Torstensson av ägaren Hogenskild Bjelke.

1573 efter danska kriget var Bengt 1/3 öde.

1574 upptogs Olof på 2 års frihet efter 8 års öde.

1578 Per pantsatt till Göran Torstensson.

1584 skattade Olof prebendehemman militiehemman, varit bortdonerat till salige Sven Bengtsson Stålman, men reducerades 1682.

1635 herr Sven Stålman i Ödeby.

1651 års räntelängd: Kronohemman hela, Ödeby donerat salige Sven Bengtsson Stålman och brukas till sätesgård.

1670 den 26 september nämndes herr Hindrik Stålman till Ödeby.

1675 den 7 juni lät välborne Gustaf Stålman inprotokollera en av hans moder fru Brita Liljebjelke utgiven skrivelse, daterad Överby den 16 september 1674 varuti hon honom emot sitt tillfallne och av honom konsumerade fadersarv avstår säteriet Ödeby med ½ skattefrälsehemmanet Gullred i Vänehärad samt ¼ skatterätten därav mot en summa pengar efter uppvist räkning av 755 riksdaler, förutan ändå annat mera, som han får alldeles utan ersättning. Den 3 juli skola kreditorerna under gode män träda samman i Ödeby till riktig värdering över all fru Brita Liljebjelkes egendom fast och löst.

1685 den 11 november stämde Joen Torstensson herr löjtnanten Gustav Stålman för att utfå en summa pengar, 12 riksdaler specie, som han måst utlägga till varberaren mäster Georg Crolly för läkarvård efter det sår i armen, som löjtnantens broder, herr Hindrik Stälman (sedan rymder ur landet) tillfogat honom med värjan.

1688 den 8 januari nämndes välborna fru Margareta Stålman i Ödeby.

1690 den 4 sseptember klagade länsman Lars Andersson, att då han och profoessen skulle på Ödeby tala Jonas Stålman för stölden av 60 riksdaler specie från dombarna i Vråstorp, hade fadern löjtnant Gustaf Stålman, brodern Gamaliel och systern hindrat länsmannen och överfallit honom och profossen.

1722 den 29 oktober nämndes rusthållaren för kronorustningsstommen Ödeby löjtnant Olof Tysk.

1739 och 1740 upprättade lantmätare Kilian Rotkind karta över utskogen till Ödeby.

1740 den 11 mars anhöll löjnant Olof Tysks änka, välborna Anna Blandina von Schwartshoff om ett intyg av rätten, att hon befann sig i mycket ringa och svaga villkor, fastån hon väl innehade ett mantal kronorusthåll Ödeby.

1747 den 26 april lystes alla tre gångerna för båtsman för Vänersborg Anders Svensson Lundberg och pigan Ingeborg Gunnarsdotter i Ödeby, och det emedan hastiga och oförmodade uppbrottsorder ankommit att han med övriga båtsmän strax skall marschera åt Karlskrona.

1750 den 2 november ägdes Ödeby av handelsman Oluf Holmgren i Göteborg.

1752 den 25 augusti avled gamla mannen Gunnar i Ödeby, 106 ½ år.

1753 den 18 juni begärde landsgevaldigern M. Davidsson att på sin gård Ödeby får uppsätta en sågekvarn. Kyrkoherde Brag genmälde, att då han på sitt ägande hemman Torpet i samma vattenåder har en sågekvarn en halv fjärdingsväg därifrån, med vilken han beräknar få såga för Upphäradsskogarna, skulle en ny såg lända honom till med och skada. Rätten ansåg syn böra föregå utslag.

1769 den 24 oktober avled änkan Anna Jonsdotter vid Ödeby, 95 år.

1771 den 26 december dop hos ingeniören Lorenz Johan Beckman och Anna Beata Davidsson i Ödeby.

1776 års husförhörslängd: Ödeby, ingejör L. J. Backman 32 år, hans fru Anna Beata Davidsson 32 år, 3 söner och 1 dotter.

1777 övertog ingenjör Beckman ”hela Ödeby” delvis från 1771.

1781 den 1 september avled herr Olof Beckman på Ödeby av rödfeber, 20 år.

1789 års husförhörslängd: Ödeby, ingenjör L. J. Beck 46 år, fru Anna Davidsson. Beck bör nog vara Beckman.

1790 den 16 mars lagfors en arvshandling upprättad av M. Davidsson, inlämnad av ingenjör L. J. Beckman. Enligt denna erhöll dottern Anna Beata Beckman född Davidsson, Ödeby 1 kronorusthåll.

1797 den 7 januari nämndes magister Erik Magnus Beckman i Ödeby, jungfru Johanna Magdalena Beckman i Ödeby.

1801 den 4 januari avled ingenjör Lorentz Johan Beckman på Ödeby, rötfeber, 56 år. Den 9 oktober dop hos ingenjör Jonas Beckman på Ödeby, mor Christina Catharina Berg, 22 år. Jägmästaren Sven Kjellström i Ödeby.

1803 års husförhörslängd: Ödeby, ingejör Jonas Beckman 25 år, fru Christina Catharina Berg, 24 år, 2 söner, svärmoder fru Berg 60 år, mamsell Sundin 40 år, ingenjörslärling Hampus Silfverlood 22 år, dito Fredrik Beckman 18 år.

1806 den 27 februari dop hos sergeant Eric Wintercorn 40 år, fru Johanna Christina Tengvall på Ödeby, 20 år.

1810 års husförhörslängd: Ödeby, Eric Wintercorn 40 år, fru Christina Tengvall 25 år, Otto Brummer 68 år fältväbel, hans fru Christina Maria Brummer-Herzman 60 år.

1814 den 24 april avled avskedade fältväbeln Otto Reinhold Brummer på Ödeby av bröstfeber, 68 år.

1814 sålde änkefru Johanna Christina Wintercorn hemmanet Ödeby till Anders Hansson och Hans Andersson, möjligen far och son.

1830 den 24 oktober. Vid Ödeby en såg, har i grundränta 24 skilling.

1834 erhöll Anders Hansson lagfart å mindre delar av hermmanet. Allt intill 1862 ägde Anders Hansson hela Ödeby.

1862 delades hemmanet mellan sönerna Anders Lorentz och Olof Niklas Andersson, söner till Anders Hansson, varvid den förstnämnde erhöll huvudgården.

1879 sålde Anders Lorens Andersson ½ mantal ödeby till Niklas Jonsson, vilken samtidigt ägde Fråstad Hansgården samt Krattorp. Denne ägde gården intill 1907, men de sista 7 åren var gården utarrenderad till patron Lennart Mark på Kalltorp.

1907 köptes gården av Pontus Larsson från Skaraborgs län.

1919 sålde Pontus Larsson gården till nuvarande ägarna, bröderna Rickard och Erik Andersson från Snartorp.

1938 äges alltså ½ mantal Ödeby av ovan nämnda bröder. Det andra ½ mantal Ödeby är delat på tre brukningsdelar, vilka ägas av Albert Gustafsson (tidigare A. J. Magnusson). Fritz Edvinsson (tidigare Edvin Andersson) och Adolf Johansson. Nyhult under Ödeby öges av Johan Andersson.

Karta: Ödeby


Vill du bli medlem
100:-/år


Backstugan på FaceBook

En film om Backstugan på YOU TUBE

Trollhättans
Stad


Karta

Västergötlands
Hembygds-
förbund


Riksarkivet
Släktforskning


Åkes foto

Reportage till
Mitt i Veckan 2


Intervju med Lena
21 maj 2008


Direktsänt
musikprogram


Intervju med Lena
24 maj 2011


Byggnads-
inventeringen
för Upphärad 1975

1. Albogården
2. Artorp
3. Bistockshålan
4. Bjurdammen
5. Björndalen
6. Stora Boda
7. Lilla Boda
8. Bothult
9. Dalaslätt
10. Dammkärr
11. Delehed
12. Dunevallen
13. Finneviken
14. Grankärr
15. Grottorp
16. Gunnarsbo,
      Gunnarstorp

17. Gunnered,
      Gundleryr

18. Hylteholmen,
      Grävlingsåsen

19. Hålhagen
20. Häggsjöryr
21. Häggåna
22. Hälltorp
23. Höljebacka
24. Ingelsängen
25. Jordbron
26. Karstorp
27. Krattorp
28. Kroken,
      Socknebacken

29. Kronoberg
30. Kullen,
      Klockarekullen

31. Kärret,
      Lövsjökärr

32. Kättetorpet,
       Röttetorpet

33. Maden
34. Månered
35. Nyckleby
36. Rågkvid
37. Rörmaden
38. Rösbacken
39. Sandbacken
40. Sjökullen
41. Snartorp
42. Spjutgiljan
43. Stubbhålan
44. Vadboda
45. Vrångebacken
46. Vråstorp
47. Äspenäs
48. Ödeby