|
Om ett julspel som tidigare förekommit i Upphärad
|
Den 6 januari är Trettondagen (den trettonde av juldagarna) tidigare benämnd heliga tre konungars dag. Denna fest – äldre än julnattens - är ägnad till firande av Jesu födelsestjärnas uppgång över hedningarna, bland vilka de tre vise männen eller de s.k. konungarna Casper, Melchior och Balthasar var de första som ledda av dess ljus kom fjärran ifrån med gåvor och tillbedjan.
På trettondagen, liksom på alla de förnämsta helgdagarna anställde våra katolska förfäder stora processioner med fanor och kors, allt under sång och bar omkring oblater eller invigt bröd i kärl av guld eller silver varvid hela menigheten föll på knä.
En särskild kyrkofest, hörande till de s.k. ”mysterierna” utmärkte trettondagens högtid vid början av katolska tidevarvet. Tre präster, klädda i kunglig skrud och åtföljda av flera tjänare med ihopsamla-de gåvor gick under förmodad vägledning av Betlehemsstjärnan, den de låtsade sig se och mot vilken en av dem pekade med sin stav i det de inträdde i kyrkan. Där fann det också över altaret en med ljus upplyst stjärna och under den stod två andliga män som frågade vad de sökte. Vid svaret att de ville finna den nyfödda Jesus undandrogs ett förhänge och då visade sig ett barn för vilket de nedföll och gav sina gåvor.
Så småningom förändrades detta gamla kyrkobruk så att prästerna eller deras underordnade i stället för att avvakta gåvorna i kyrkan gick omkring med stjärnan och sökte erhålla gåvorna i husen. Då katolicismen upphörde övergick seden till skolungdomen och slutligen till de yngre bland folket.
Det är härifrån det lilla skådespelet kommer som under namn av ”Trettondagsstjärnan” uppfördes bland annat i Upphärad. Precis som i ovannämnda kyrkofest baseras det på en gåva eller allmosa och började i vissa orter redan på julafton och fortsatte sedan ända till tjugondagen.
Spelet utgjordes ofta av fem personer, tre föreställde de tre vise männen från österlandet och var klädda i vita fotsida skjortor med rött bälte. På huvudet bar de en pappersmössa eller en slags hatt utan kull, utsirad med allehanda glitter. En av dem var vanligtvis svärtad i ansiktet eftersom han kom från ”Morie land”. Den fjärde föreställde Judas med pungen, iklädd en avig skinnpäls och med en kägelformad mössa av svart papper. Den femte pojken var ”stjärnkungen” i samma dräkt som de förstnämnda men med en högre och stiligare huvudbonad. Han bar stjärnan, en av genomskinligt papper förfärdigad sexhörning, inifrån upplyst med ljus och fästad på en käpp eller stång. Om inte någon av de vise männen var svartmålad i ansiktet så var istället Judas målad eller också fanns en sjätte person med, Herodes, vilken dessutom var försedd med långt skägg.
På ett och annat ställe, ofta på landet, var antalet ännu större, ja ända upp till tolv personer vilka då förställde apostlarna och så vandrade ”stjärngossarna” från hus till hus och hälsade folket med följande:
”Goder afton, goder afton, båd herre och fru! Husbonde, matmoder var lustig och glad! Vi önske eder alla en lycksalig god jul – Ifrån alla olyckor bevare er Gud!”
Därefter berättades (allt under sång): ”Maria hon går sig åt Betlehem, För Jesu nåder så rena”, och där föder ”lilla sonen sin”, vidare hur Herodes kom till ”Midians land” och hur de vise männen bar fram sina gåvor. Sedan presenterades de spelande och förnämligast Judas: ”Han har en mössa – hon är en lur … Ja, jag tror att hon lutar till krogen.”
Å de övrigas vägnar begärde sedan Judas mynt i sin pung eller också bröd, brännvin och mat samt ljus till stjärnan varefter slutversen sjöngs och fick avsluta tillställningen:
Haven tack, haven tack för redeligan skänk! Eder skänk skall vara hos Gud betänkt! Så hava vi nu en lycksalig god jul… God natt! God natt!
Fotografiet har vi lånat från Hasse Augustsson och det finns som decembers månadsbild i Kulla-almanackan från 2012. Julspelet har i gångna tider framförts i Upphärad, säkert med sin speciella variation på temat. Den julstjärna som förekom i spelet finns bevarad och visades för några år sedan på en utställning i kyrkan.
Under medeltiden fanns två kyrkor på Höljebacka, den gamla kyrkplatsen bakom Höljebacka brandmuseum, då var kyrkan katolsk och säkert förekom julspel där.
Den 17 maj har Backstugans Vänner en vandring till Snartorps offergropar, vi startar vid Kärrebergsvägen, går kyrkstigen genom skogen, förbi församlingshemmet och vandrar över Höljebacka gamla kyrkplats. Följ gärna med oss då och hör mer om Upphärads historia!
|
|
|
|
