Johnas Lindbloms släktforskning i Upphärad
|
|
Fotot föreställer min mormors farfar Gustaf Svensson på sin 90 årsdag 15
augusti 1935 tillsamman med sina tre barn och respektive.
Min mormorsfarfar Gustaf Svensson föddes på Ulfstorps gård i Fors 1845 och drev
Hälltorp i Upphärad som Åbo* dit han flyttade 1868. Han avled 1936, 91 år gammal. Han hade då varit
änkeman i tolv år. Hans fru Sophia Andersdotter föddes på Artorp och
flyttade till Hälltorp efter bröllopet 1873. Gustaf & Sophia ligger begravda
på Upphärad kyrkogård.
Min mormors far, äldste sonen, Carl Fredrik flyttade från Upphärad och
tjänstgjorde inom järnvägen. Bl.a. var han den förste Stationsinspektören på
Hultafors station 1909. Carl fredrik blev 92 år.
Dottern Tekla var ogift och verkade på Hälltorp hos föräldrarna som
hushållerska varefter hon flyttade till Vänersborg. Tekla blev 69 år.
Sonen Albert blev Upphärad trogen och drev Stora Boda
tillsammans med frun Lovisa Andersdotter och de fick 10 barn. Albert blev 91
år och ligger tillsammans med Lovisa och flera (ogifta) barn begravd på
Upphärad kyrkogård.
Fotot är förmodligen inte taget på Hälltorp utan på Stora Boda "Berget" där
Gustaf och Sophia bodde som åldringar. Men här är jag osäker då jag inte
ännu sett Stora Boda i verkligheten.
Åborätt:
Åborätt var en ärftlig besittningsrätt för kronolandbor, dvs landbor på
kronojord. Denna rättighet infördes i slutet på 1700-talet och innebar att
landborna och deras arvingar fick sitta kvar på gårdarna så länge de
fullgjorde sina skyldigheter. Den stadgade åborätten reglerades genom
föreskrifter 1808 och 1863 och gäller alltjämt.
Denna besittningsrätt gav även upphov till uttrycket åbo. Med åbo menades
helt enkelt en person som brukade annans jord med en ärftlig besittningsrätt.
Det finns även en mer vidsträckt betydelse av åbo nämligen en jordägare som
själv bebodde och brukade sin jordegendom.
|
|
|
