Vårfrudag och påskveckans dagar
|
Vårfruaftonen (den 24 mars) skulle man förr ha gjort ifrån sig sina sysslor vid dagsljus. Man skulle lägga sig vid traneljus, dvs. gå till sängs tidigt nog att inte behöva tända ljus. Spjällen skulle stå öppna ty då tranorna flögo värpte de ägg som föllo ner genom skorstenen och som barnen skulle ha.
Vårfrudagen (den 25 mars) gingo bönderna i skjortärmarne samt sprungo barfotade ute ikring åkrarne, detta skulle främja årsväxten (omkring 1840-tal).
Palmasöndag bröts sälgkvistar och sattes in uti vatten på bordet och blomknopparne kallades kissar.
Päskveckans dagar hette Svarta måndag, Vita tisdag, Dömla onsdag Skär torsdag, Lång fredag och Påska lördag.
Dömla onsdag kl. 12 gick dömla in och dömla varade intill påskdagen. Efter det att dömla gått in borde det hållas stillsamt och tyst i gården. Man fick inte dömla, det är att hamra, spika och dunka, osv. det skulle öka vår Frälsares pina.
Hämtat ur Folkliv och Folkminne av Klas Olofsson, 1928
|
|
|
