Adolf Johansson i Änghagen, Upphärad berättar om tomten
|
När jag var hemma hos mor så fick jag gå och spanntröska och hugga i skogen om vintrarna. En kamrat och jag tröskade ihop. Vi fick en skäppa på nio eller elva tunnor. Om rågen gav litet så fick vi inte mer än en skäppa på var nionde tunna. Vi tröskade tre tunnor om dagen. Vi tröskade åt bönder, som hade en tre hästar och nio, tio kor. Detta var under de första åren på 1900-talet. Främmande tröskekarlar kom också till Upphärad. De var från Dalsland och Värmland.
En kusin till mig tjänte i Hälltorp. Bonden där hade en tomte. Ställde nå´n sej på räent (rännet) å pessa, så fick han en örfil utå tomten, så han såg inte annat än ell.
Han stod och tittade på tomten en gång, och som han stod där, släppte han en skit. Men han fick tvärt en örfil så det var förskräckligt.
Tomten drog till bonden och sorter vad han ville åtrå. Han blev så rik, den bonden. Naturligt att han hade fått´ en utå skam!
|
|
|
