Carl Löfving berättar om Västergötland - fem leder in från väster och en färja ut mot öster:
Kulla 2015-05-30
|
Småregnigt ute men varmt inne i rörspisen eller bondugnen som ett holländska par en gång kallat vår “kakelugn”. Det blev en mycket trevlig eftermiddag på Kulla med Carl Löfving
som reseledare tillbaka till forna dagar, nämligen 800-1100-talets Västergötland och dess vägar; fem in från väster och en ut mot öster i form av en färja.
Från Västerhavet gick en led genom nuvarande Västergötland från Skepplanda vid Göta älv, genom Risveden, förbi Nossebro till Skara/Varnhem, över Billingen vidare till Hjo och
sedan över Vättern till Östergötland och vidare ut mot Östersjön. Denna led blev från slutet av 700-talet en del av en långt större led, som förband Nordsjöområdet med Orienten
via Ryssland och som har kallts Nordliga leden. Detta var så vitt vi vet den enda förbindelsen fram till slutet av 1100-talet. Omkring år 1000 kontrollerades själva leden av
danska kungar genom lokala ombud och man får utgå från att kungar då inte kunde utöva makt över områden. De var helt beroende av den uppslutning de fick genom
att erbjuda sina anslutna män ära och rikedom.
Många resanden kom från kristna områden i Europa och man får tänka sig att de lokala hövdingarna, som kontrollerade leden genom Västergötland i samverkan med de danska kungarna,
fann det lämpligt att anta den kristna läran. Vid passet över Billingen har det under 2000-talet kommit fram två viktiga anläggningar som visar både på kontakter söderut och hur
viktig och lönsam kontrollen var.
Den första anläggningen är ett s.k. ´trelleborgshus´, som grävdes ut år 2002 samband med ett vägbygge på östra sidan av Billingen nära Skövde. Huset har sin förebild i de hus som
fanns i den danska ringborgarna, de s.k. Trelleborgarna, vilka liksom detta har dateras till ca år 980. Borgarna anses vara uppförda av den danske kungen Harald Blåtand som enligt
sin runsten i Jelling “”gjorde danerna kristna” Han har här i Skövde en ansluten man som bör ha varit kristen.
Olof Skötkonung hade den danske kungen Sven Tveskägg som “styvfar” samt att Svens son Knut den store blev kung av England (1017-1035). En skatt med engelska mynt från ca 1035 har
hittats alldeles i närheten av kyrkan i Varnhem. I Västergötland finns det också andra fynd av engelska mynt. Det finns även runstenar från tiden omkring år 1020 med titlarna
“harda godan thegn” och “draeng”. Carls tolkning är att de män, som nämns på dessa stenar hade haft framträdande befattningar i Knuts elitstyrka, det s.k. thingalidet, vars
medlemmar måste ha varit döpta. Runstenarna är placerade så att de skulle ses av så många som möjligt, dvs. längs lederna. Det finns inga runstenar med de engelska titlarna
thegn och draeng längs leden Lödöse – Skara – Hjo. Carl har tolkat det som att det var tyska intressen som då kontrollerade denna led.
Ovanstående har jag hämtat från Carl Löfvings artikel i tidskriften “fynd” Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg.
För dig som är intresserad av att få mer information om den nordliga leden rekommenderar jag boken "vid nordliga leden" av Carl Löfving. Jag tror den är slut på förlaget men
går att beställa på biblioteket, jag rekommenderar också Carls avhandling “Gothia – dansk/engelskt skattland”, också svår att få tag i men går också som sagt att beställa på biblioteket.
Vi tillbringade en mycket trevlig eftermiddag tillsammans med en mycket kunnig guide i ämnet om det tidiga Västergötlands historia.
I höst kommer vi att besöka fornborgen Trelleborg som ligger alldeles vid Gravlången. Kan borgen ha något samband med de danska ringborgarna med samma namn?
|
|
|
|
|
|
|
|
|
