Arbetsdagar 28-30/5 i ösregn och högsommarvärme!
|
Så var de då äntligen komna till Kulla igen, våra hantverkare Jörgen och Stefan, de var mycket välkomna och hade ett "gediget" arbete framför sig att utföra. Det smakade bra med frukost vid ankomsten. På bilden ses Lisbeth, Stefan. Ulf och Jörgen (med tuggan i munnen). Under eftermiddagen infann sig plötsligt regnet, utan förvarning började det fullkomligt ösa ner. Men framåt kvällen klarnade det upp och det blev kvällsarbete för våra hantverkare, där skulle alla brädor bytas innan spånet kunde spikas på. Lisbeth och jag hade förberett med blötläggning i stora tunnor, vi hade räknat med att det skulle behövas 2000 spånor. Jörgen som har startat egen spåntillverkning skulle bidra med några hundra som saknades, de övriga fanns kvar sedan förra årets arbete.
|
|
På tisdagen var det som vanligt igen, högsommarvärme, och olidligt varmt på taket. Här ses Ulf och Lars Bergström, vår antikvarie, från Västarvet stå och språka om arbetet "so far", material och när nästa arbetspass skulle infall, var det om en vecka eller två?
|
Lisbeth "finlirar" det finns mycket skräp att upptäcka när allt som inte behövdes på taket fullkomligt "regnade ned"!
|
Nu börjar snart kursen. Siv och Kenneth håller på att duka upp hembakade smörgåsar, kaffe, te och kokostoppar. Med på bilden ses också Fredrik, han är betydelsefull i sammanhanget, en vän i nöden kan man väl säga som "råkade" komma upp i rätt ögonblick och erbjuda sin takpannor (gratis) när vi som bäst behövde hjälp! Tack Fredrik!
|
Här står "spångänget" samlat kring Stefan som berättar om hur man går tillväga vid hanteringen av spån; Jonathan, Mårten och Roger, är våra kursdeltagare, och arrangör: Västarvet och Studieförbundet Vuxenskolan. Kenneth står med en av sina brödkakor i handen, och för dig som undrar varför han gör detta kan jag berätta att han ska precis förse våra hantverkare Jörgen och Stefan med lite kvällsmat så att de kan fortsätta jobba imorgon också.
|
Det är tydligen väldigt roligt och lärorikt att spika spån. Nästföljande morgon fick vi veta att den siste deltagaren inte lämnat taket förrän vid 22-tiden!
|
Så här såg taket ut när Jörgen och Stefan var färdiga på onsdagens eftermiddag. Då hade cirka 2000 spån spikats fast. Ett spåntak kan hålla mycket länge, det som revs hade legat där i minst 100 år, ditlagt av händer som också säkert lagt upp mycket av de stenmurar som fortfarande finns kvar runt Kulla. Spåntaket lades troligen i samband med att boden byggdes till huset omkring 1910 av muraren Lars och hans son Albin, han som också 1913 friköpte Kulla och därmed bytte namn på huset till Oskarsberg. Han hette nämligen Oskar Albin Larsson. Ett varmt tack till våra hantverkare och på återseende om två veckor!
|
|
|
