Backstugans Vänner
med målsättning att värna bygdens kulturvård och historia
Startsida
Kontakta oss
Protokoll
Arkiv
Program 2023
Efterlysningar
Kulla

Stadgar

Styrelsen

Vägbeskrivning


Kullabiblioteket


Broschyr om Kulla

Verksamhets-
berättelse för åren 2017 - 2019



Här finns spåren av en svunnen ridväg - en medeltida landsväg
Efter att man hämtat eller lämnat varor i Lödöse någon gång under medeltiden ställdes så färden åter med de hästar man hade i följe. När så medeltidsstaden lämnades fick man direkt ta sig över Gårdaån, det första av flera vadställen. Här berättar kyrkvaktmästare Karl Olsson från Hede i Sankt Peders församling, att vadstället har använts in på 1900-talet som övergångsställe för kyrkvägen. Kvar finns särskilda ”hoppestenar” varpå man kunde ta sig torrskodd över ån. Efter en kort sträcka fanns ännu ett vadställe över Älekärrsbäcken som rinner ut i Gårdaån. Där har förr funnits en stenbro varav en del stenar finns kvar.

Vägen
Ridvägen har sedan passerat förbi Hälltorp där inga spår kunnat beläggas för att nå Mörkered och den vackra dalgången. På Orrekullen, sedan man tagit sig runt ett våtmarksområde, återfinns en bit av den gamla ridvägen. På Orrekullen ligger ett långt stenblock som förmodas upprests invid färdstråket, i likhet med runstenar på andra håll i landet. Här har också varit ett vadställe som sprängts bort när våtmarkerna skulle utdikas och odlas. Kort efter vadstället finns i en numera skogsbeväxt sluttning några i bredd belägna hålvägar. Platsen för dessa ridvägsspår kallas för Snärjet. Man kan tänka sig att det här var snärigt, besvärligt att ta sig upp eller ned.

Passage
Ridvägen bör sedan ha passerat gårdarna Svalered, där ännu inga säkra spår kunnat beläggas. Men enligt topografin måste man ha passerat vadstället som kallas Öset, Flytet eller Gattet, syftande på det krönläge där vattnet öst över berget. Det var den enda passagen om man hade hästar. Då är vi inne i Hålanda socken. Här i området får man inte glömma de båda fornborgarna Trälleborg och den på Rapungaberget. De är belägna på vardera sidan av färdstråket.

Tydligt
Nordost om Madberget har funnits tydliga ridvägar när skogen stod orörd, berättar Alf Johansson på Torpa Västergård. Vid Ryedal och Östentorp har det talats om en gångväg. Vid Föstorp fanns åtminstone en tydlig hålväg. När Risveden tar vid, har det inledningsvis berättats att det vid Drottninggärdet funnits ridvägar, men markerna är så sönderkörda av skogsmaskiner att spåren raderats ut.
Mitt emot Kolvet finns tre fyra ridvägar i bredd. Dessa har registrerats som fornlämningar vid senaste inventeringen. Vid Heden finns tydliga ridvägssträckningar invid landsvägen. Dessa kan ses från bilfönstret. Här har landsvägen delvis bildats av ryttare som fraktat gods med hjälp av hästar.

Sluttning
Strax norr om Hedaberget finns fortsättningen som också är registrerad. Platsen heter Sandvadet och tydliga hålvägar ses i den nu skogbeväxta sandiga sluttningen invid bäcken som också korsas av nuvarande landsväg. På marker som förr tillhörde det nu svunna torpet Ekeskogen, som låg under Idåsen, finns de mest praktfulla spåren av ridvägen. De är mansdjupa som mest. Likaså vid det svunna torpet Mista finns djupa spår efter vägen. Idåsen kan här ha givits namnet Edåsen för denna besvärliga passage, jämför Lilla Edet och Edsvägen.

Vadställe
Därefter passerade man vadstället över Stavsjöbäcken vid Kloa, som återfinns med sin väl markerade sträckning och följer tätt utmed berget vid Asmekkleven. Därefter fortsätter ridvägen över bergshöjderna nära Vitevattnet där man har en hänförande utsikt, som också mötte under medeltiden. Sedan återfinns ridvägen vid en ås, därefter mellan Käringsjöarna för att åter kunna beläggas nära svackan vid Dammen och vidare i en slänt där tre tydliga rännor finns i bredd upp mot Lindås.

Erska
I området kring Erska kyrka, där ett förhistoriskt gravfält är beläget, bör ridvägen anslutit. Men terrängen här, liksom i Sollebrunn, har för länge sedan omskapats, därför har spåren försvunnit i denna del av Erska socken. Men i stora Mellby, vid Grunntorp, återfinns en mindre sträcka, likaså vid Kalvås för att också tydligt framträda på ett par platser vid Åsen, vidare åt Övre Jordala nära fornborgen Trolleborg, sedan vid Olofstorp och Bäcken. Fortsättningen är ännu dåligt undersökt, men gårdsnamnet ”Vägen” tycks peka på att man är på rätt väg i riktning mot Hagavadet i Nossan, strax norr om Nossebro, som enligt traditionen är knutet till ridvägsstråket mellan Skara och Lödöse.



Vill du bli medlem
100:-/år


Backstugan på FaceBook

En film om Backstugan på YOU TUBE

Gammal film från häradet
Året är 1936


Trollhättans
Stad


Karta

Västergötlands
Hembygds-
förbund


Riksarkivet
Släktforskning


Åkes foto

Reportage till
Mitt i Veckan 2


Intervju med Lena
21 maj 2008


Direktsänt
musikprogram


Intervju med Lena
24 maj 2011


Byggnads-
inventeringen
för Upphärad 1975

1. Albogården
2. Artorp
3. Bistockshålan
4. Bjurdammen
5. Björndalen
6. Stora Boda
7. Lilla Boda
8. Bothult
9. Dalaslätt
10. Dammkärr
11. Delehed
12. Dunevallen
13. Finneviken
14. Grankärr
15. Grottorp
16. Gunnarsbo,
      Gunnarstorp

17. Gunnered,
      Gundleryr

18. Hylteholmen,
      Grävlingsåsen

19. Hålhagen
20. Häggsjöryr
21. Häggåna
22. Hälltorp
23. Höljebacka
24. Ingelsängen
25. Jordbron
26. Karstorp
27. Krattorp
28. Kroken,
      Socknebacken

29. Kronoberg
30. Kullen,
      Klockarekullen

31. Kärret,
      Lövsjökärr

32. Kättetorpet,
       Röttetorpet

33. Maden
34. Månered
35. Nyckleby
36. Rågkvid
37. Rörmaden
38. Rösbacken
39. Sandbacken
40. Sjökullen
41. Snartorp
42. Spjutgiljan
43. Stubbhålan
44. Vadboda
45. Vrångebacken
46. Vråstorp
47. Äspenäs
48. Ödeby