Stadgar
Styrelsen
Vägbeskrivning
Kullabiblioteket
Broschyr om Kulla
Verksamhets-
berättelse för åren 2017 - 2019
|
|
Hällkistan vid Sjökullen – ca 4 000 år gammal
|
|
Hällkistorna tillhör senare delen av stenåldern och användes in i bronsåldern, ca 2 400 – 1 500 f. kr.
Då Gabriel Djurklou 1868 reser genom häradet 1868 för att uppteckna och inventera fornminnen skriver han i sin berättelse
till antikvitetsakademien att någon hällkista i Upphärad ej har kunnat anträffats, ingen av de Upphäradsbor som han mött
har kunnat ge besked.
I sin bok Flundre Härad I (utg. 1938) skriver Ernst Hollman att denna fullkomliga okunnighet om ortens minnesmärken inte
var förvånande eftersom hällkistan redan från 1800-talets början och för övrigt ända fram till 1922 tjänat som en förstklassig
potatiskällare.
Hällkistan vid Sjökullen ligger i norra delen av Upphärad, ca 2 km från Upphärads samhälle
|
|
|
|
och endast några meter öster om vägen till Åsaka.
Den består av 15 stenhällar, 7 vid vardera långsidan och 1 på norra gaveln. Gravens längd är 8 m – den nästa
största i landet – dess bredd och höjd är 2 m. De gamla takhällarna är borta och då graven iordningställdes till potatiskällare
välvde man ett tak av smärre sten över och lade torv däröver.
Hollman skriver att takhällarna emellertid inte är försvunna, den ena fungerar som bro över bäcken på vägen mellan Artorp och
Ödeby. Han skriver vidare att det vore en lovvärd gärning av de nuvarande ägarna att återbörda hällarna till sin forna plats.
Hollman anser att det är anmärkningsvärt att den allra vackraste hällkistan i häradet och kanske till och med en av Sveriges
vackraste finns längst in i häradet, i Upphärad.
|
|
Brev till Riksantikvarien 1922
|
Erik Abrahamsson, en person som några år tidigare hade inventerat fornminnen i häradet skriver om det tillstånd som hällkistan befinner sig i.
Brevet är daterat den 22 november 1922 och ställt till riksantikvarien Herr O. Janse i Stockholm.
”Genom folkskolläraren i Upphärad, herr Ivar Grandell (ska vara Grundell, min anm.), har jag underrättats om att socknens vackraste
fornminne håller på att förstöras. Det är en ovanligt stor och vacker hällkista, belägen ca 200 m N om gården Sjökullen på en grusbacke
som efter fornminnet kallas Jyrslubacken. Graven, som är uppbyggd av 5 hällar på varje sida och av en ofantligt stor gravhäll, har sedan
|
|
|
|
hundra år tillbaka använts till potatiskällare, varför man byggt ett tak över graven av smärre stenar, sedan en av täckhällarna flyttats till
gården Ödeby där den ligger som bropost. Då jag för 3 år sedan utförde arkeologisk – topografiska undersökningar i dessa trakter fanns
3 m S om hällkistan en torpstuga. Denna är nu nedriven då man behövt backens grus. Man har nu vid grusgrävningen kommit så långt att
hällarna vilken dag som helst kunna rasa. Det är därför av behovet påkallat, att ögonblickligen – om möjligt inom veckans lopp – fridlysa
fornminnet.”
Vad som blev av detta projekt finns det inga uppgifter om i arkivet.
|
|
Brev till riksantikvarien 1941
|
”Enligt förordnande av riksantikvarien har undertecknad den 22 oktober 1941 besökt gården Sjökullen i Upphärads s:n för upprättande
av förslag till ordnande av området kring den stora hällkistan. I förrättningen deltog civiling. T. Sörqvist, Trollhättans stads byggnadskontor
samt ordf. i Trollhättebygdens Fornminnesförening järnvägstjänsteman G. Lundén.
För att bereda fornlämningen erforderligt skydd bör området omkring den fyllas ut med 5 – 10 m i N och i V föreslås 5 m men i S ca 8 m,
mitt för ingången, varjämte fyllningen anslutes till vägen på ett sätt som från S sett så mycket som möjligt förtager verkan av grustaget.
Materialet till utfyllningen kan tagas i grustaget N och NV kant. Vid överläggning med markägaren lantbrukaren Henrik Eriksson,
Sjökullen visade det sig emellertid att detta icke kan erhållas kostnadsfritt utan betingar ett pris av 50 öre per kubik. Markägaren
har skriftligen lämnat sitt medgivande till att arbetet utföres.
Riksantikvarien ställde vid sitt besök på platsen den 7 juli 1941 i utsikt att värnpliktiga civilarbetare skulle kunna erhållas för arbetet.
Detta har även varit förutsättningen för kostnadsberäkningarna enligt följande alternativ. Kostnadsberäkningarna har i båda fallen
uppgjorts i samråd med ing. Sörqvist samt granskats av stadsing. K. Pehrson, Trollhättan.
1) Utfyllnad av området kring hällkistan enligt bifogade förslag: Ing. Sörqvists kostnadsberäkning 350: - samt arbetsledning (schaktmästare)
5 veckor 500: - = 850: -
|
|
|
|
2) Undersökning och restaurering av hällkistan samt utfyllnad enligt förslag:
För undersökningen erfordras en arkeolog som arbetsledare under 2 veckor, medan arbetet f.ö. torde kunna ledas av en schaktmästare.
För transport av takhällarna från Ödeby och Snartorp samt uppförande av betongbroar på dessa platser torde 4 veckor åtgå. På grund av
hällarnas vikt, i Ödeby ca 3 ½ ton och i Snartorp ca 2 ½ ton, samt deras läge i djupa bäckdalar beräknas ca 200 kr. per sten enbart i
transportkostnader. Ing. Sörqvists kostnadsberäkning 350: -, transportkostnader 400: -, betongbroar 300: -, arbetsledning (arkeolog)
2 veckor 300: -, arbetsledare (schaktmästare) 9 veckor 900: - = 2 250: -.
Vid ett sammanträde i Trollhättan den 22 februari med representanter för Trollhättebygdens Fornminnesförenings och Flundrebygdens
Fornminnes- och Hembygdsförenings ordf. rektor E. Hollman, Lilla Edet styrelser förekom överläggning om möjligheten att i bygden skaffa
medel till detta arbete.
De närvarande ansåg alt. 1 såsom det för närvarande enda möjliga ur ekonomisk synpunkt och beslöt göra ett
försök att insamla 850: -.
Insamlingen skulle dock ej påbörjas förrän visshet vunnits om att värnpliktiga civilarbetare skulle erhållas för arbetet.
Enligt en vid riksantikvariens besök framförd tanke skulle arbetet kunna utföras efter restaureringen av Gärdhems kyrkoruin vilken beräknas
kunna börja omkr. 1 augusti.”
|
|
Till Landsantikvarien i Älvsborgs län, Vänersborg
|
”Förra året (1972) kontaktades jag av en representant för Upphärads pensionärsförening angående en eventuell restaurering av en hällkista vid
Sjökullen, Upphärad. Den 26 maj i år hade jag tillfälle att besöka Upphärad och sammanträffade då med ordförande i pensionärsföreningen
Frans Johansson, PL 1398, Karlsberg, Sjuntorp, vice ordförande i föreningen Bertil Häger, Upphärad och Gustav Mattsson, Gläntan, Sjuntorp 2.
Man berättade att en annan av medlemmarna i föreningen Gustav Pettersson, Almås, Sjuntorp 2, omtalat att hans mormor, som var född 1827,
hade berättat att man tagit takhällarna till hällkistan vid Sjökullen och använt som underlag för broar över mindre bäckar i samband med att man
iordningställde en väg till kyrkan år 1835.
Medlemmarna i pensionärsföreningen hade lokaliserat tre hällar på följande platser: 1) över bäcken i gränsen mellan gårdarna Ödeby och
Nyckleby Nedergården, 2) över bäcken omedelbart norr om kyrkoruinen och 3) över bäcken SO om kyrkoruinen.
Vid mitt besök visade man platserna för de båda sistnämnde hållarna. Den förstnämnde kunde vi ej besöka på grund av svårighet att ta
sig över fält med spirande gröda. Två av de gamla broarna är numera raserade då däremot den tredje, över bäcken SO om ruinen, fortfarande
används för en markväg.
|
|
|
|
Man berättade att intresset i bygden var stort för att få kistan restaurerad. Frans Johansson hade vid ett tidigare tillfälle talat med
Erik Wegreus om detta. Likaså hade man intresserat kommun-fullmäktigeledamoten Bert Karlsson i Nyckleby, för saken.
Eftersom kistan har vägghållarna i behåll och dessa är i gott skick och kistan är belägen omedelbart intill vägen Upphärad – Trollhättan
och därför väl synlig för förbipasserande skulle jag vilja föreslå att en restaurering av densamma medtages i landsantikvariens fornvårdsprogram.
Ägare till gården Sjökullen är Henrik Eriksson, Sjökullen, Sjuntorp, ägaren till marken N om kyrkoruinen där en häll befinner sig är Evald Johansson,
Snartorp, ägare till marken SO om ruinen är troligen Bert Karlsson, Nyckleby och ägare till marken med den tredje stenen troligen en herr Skogsberg.
I samband med besöket vid platserna för hällkistans takhällar observerade jag att det träkors som står vid kyrkoruinens V gavel håller på att
ruttna sönder. Stora bitar av tvärarmen hade fallit bort.”
Göteborg den 28 maj 1973
Ingegerd Särlvik
|
|
Information från Bertil Andersson, Upphärad i samband med förslaget till restaurering
|
I samband med undersökningen rörande hällkistans finns i arkivet finns också en uppgift från Bertil Andersson Rösebacken,
Upphärad, daterad 23 juli 1973.
”Hällkistan användes som potatiskällare fram till år 1921 av en man som kallades Anders på Djurstugebacken. Han bodde i
ett hus som låg 4,5 m från hällkistan. Det var ett hus om 3 små rum och kök. Hans arbete var att gå dagsverken på gårdarna i bygden. |
|
|
|
Anders har berättat att det var Martin Niklasson som hade lagt det nya taket på hällkistan, han var byskomakare.
De gamla takhällarna till hällkistan hade man tagit till broar och lagt dem som broposter. En takhäll ligger som bropost på
Ödeby bro och en annan ligger som bropost vid Upphärads gamla kyrka. Anders har berättat att det kom en bättre kär (karl)
som hade spade med sig och grävde i hällkistan men han fann blott kol i botten på hällkistan.”
|
|
Besiktning av Karin Rex och förslag till åtgärd i samband med undersökningen av hällkistan
|
|
I arkivet finns anteckningar från en besiktning gjord i oktober 1973 av Karin Rex, chef för Vänersborgs museum där hon skriver följande:
”Mycket fin hällkista. Väl värd att vårda. Bör medtagas i fornvårdsprogrammet. Takhällarna bör ej tas till kistan. Osannolikt om dessa
hällar hört till kistan. Förslag: Vårda fornlämningen som den är nu och förse den med en textskylt.”
|
|
|
|
Hur det blev med förslagen från Karin Rex vet vi inte, bara att skylten aldrig kom på plats. … och vad takhällarna beträffar
är det ju klart att de kommer från hällkistan, hur kan man överhuvudtaget påstå något annat?
|
|
Backstugans Vänner agerar 2006
|
|
När föreningen Backstugans Vänner bildades togs en hel del kontakter med myndigheter beträffande hällkistan och den gamla kyrkplatsen
Höljebacka. Bland annat uppmärksammades Länsstyrelsen på vikten av att inleda ett underhållsprogram för de båda platserna samt att
uppsätta en informationsskylt vid hällkistan.
|
|
|
|
Vid mitt första samtal med Länsstyrelsen fick jag höra att det visst inte var en hällkista, endast en potatiskällare.
”Aldrig i livet, svarade jag, titta i fornminnesregistret och ta en tur dit.” Ett år senare var skylten på plats.
|
|
|
|
|
|
Vill du bli medlem
100:-/år
Backstugan på FaceBook
En film om Backstugan på YOU TUBE
Gammal film från häradet
Året är 1936
Trollhättans
Stad
Karta
Västergötlands
Hembygds-
förbund
Riksarkivet
Släktforskning
Åkes foto
Reportage till
Mitt i Veckan 2
Intervju med Lena
21 maj 2008
Direktsänt
musikprogram
Intervju med Lena
24 maj 2011
Byggnads-
inventeringen
för Upphärad 1975
|
